# Övervikt och självkänsla Author: Kattflicka Hej! jag är en ung och kraftigt överviktig tjej. övervikten har knäckt min självkänsla. ofta händer det att jag skämms när jag är utomhus. jag har alltid tyckt om att festa. men ju mer jag gått upp i vikt, ju mer sällan går jag på fester. har hänt flera gånger att berusade människor kommer med elaka kommentarer om min vikt, och rädslan över att det ska hända igen finns där hela tiden. jag gör mitt bästa för att försöka förtränga vikten när jag tar en öl med vännerna. en kväll så lovade jag mig själv att inte tänka negativa tankar om min kropp. det fungerade lite, mådde lite bättre i mig själv. i helgen fyller en vän år och jag är bjuden på fest. en del av mig vill bara låta bli att gå, och vänta med sådant tills jag är smalare. men egentligen så vill jag ju så gärna... hur mår ni i er självkänsla? hur påverkar er självkänsla er? har ni några sätt att hantera negativa tankar på? eller elaka kommentarer? något tips på hur jag kan peppa mig själv? ## Comment 1 Author: Cawolina Man måste konstant påminna sig själv om att man inte ska jämföra sig med andra. Jag får påminna mig om det hela tiden. När jag fortfarande gick på gymnasiet fick jag påminna mig om det flera gånger om dagen. Jag gick musik, och ingen var blyg med att säga att jag var sämre än alla andra på att sjunga. Mitt ex gick i samma klass som mig och han gjorde min vardag till ett helvete ett tag, han kallade mig elaka saker och startade rykten. Det var först på en koncert jag ändrade min uppfattning om mig själv. Jag kände mig för första gången stolt över mig själv eftersom att JAG tyckte att jag sjöng bra, och jag kom på att alla har sin egna stil och bara för att jag är lite annorlunda så betyder det inte att jag är sämre! Jag har haft dåligt självförtroende hela livet. Och jag kämpar fortfarande med det varje dag. Jag får lätt ångest och dåligt samvete för att jag sagt något fel. Oj! Jag skriver väldigt mycket! haha förlåt. Men jag vet inte om jag har något bra tips på hur man hanterar det hela. Men en sak är säker: Lev livet! Det spelar ingen roll hur tjock och ful du känner dig! Om du tänker att du ska göra det när du blir smal kommer du missa så himla mycket! Gå på fest! Och om du vill bli smal så får du försöka gå ner i vikt på samma gång! Jag har fått 100 gånger bättre självförtroende nu när jag gått ner i vikt, jag känner mig så stolt för att jag lyckats gå ner! Jag har alltid kännt mig så dålig eftersom att jag inte ens kunde styra över vad jag åt. Nu känner jag att det inte finns något jag inte kan göra :D ## Comment 2 Author: Hoppfull Det låter ganska jobbigt för dig Kattflicka! Jag tänker att man ska försöka dela upp saken i två olika delar. Du är ju inte din kropp, du är ju du oavsett hur kroppen ser ut, så att börja med att känna efter hur DU är, personen du och lära dig att tycka om och vara stolt över den du är kanske är viktigast. Det finns alltid saker man är bra på: att vara en god vän, att laga mat, skratta, hjälpa andra, städa, träna osv. Känn stolthet över den personen du är först och främst. För personen du är kommer ju alltid att vara där oavsett hur skalet ser ut. Jag har varit som du men istället för att vara så klok som du som ber om hjälp och stöd så valde jag att börja förakta mig själv och till slut hata mig själv...  jag var över 30 år innan jag fick hjälp med att börja jobba med min självkänsla, och först då vände det! Så du är klok som en bok ![Glad](http://viktminskning.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Sedan kan man ju om man vill jobba med skalet med, känner man att man kanske ska se över sina vanor för att hejda alltför kraftig viktuppgång så är det väl klokt det med. Men du är värdefull och fin för den person du är och där tror jag att du ska börja. Ta hand om dig! ## Comment 3 Author: Kattflicka Tack för era svar Cawolina och Hoppfull! det känns lite bättre nu. skönt att veta att jag inte är ensam med min dåliga självkänsla. egentligen så vet jag ju att det inte är mig det är fel på om folk kommer med elaka kommentarer. det är ju den andra personen som uppenbarligen är dum i huvudet. och om personer dömer ut mig pga min vikt, så är de inte värda min uppmärksamhet. det finns många bra människor att lägga sin energi på istället. jag ska försöka tänka på mina positiva egenskaper istället för att kritisera mig själv. jag jobbar också på att gå ner i vikt. men man vill ju även må bra under tiden, och inte tänka att viktnedgång är någon universallösning som löser alla världsproblem.. eller nja.. iaf problemen innom en själv. det är så mycket som ens logiska sida egentligen vet, även om den känslomässiga sidan inte insett det än... ## Comment 4 Author: Hoppfull #3 Så klok du är ![Glad](http://viktminskning.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") För precis som du skriver är det ju! Har man dålig självkänsla så blir den inte bättre för att man går ner i vikt. Man kan inbilla sig det och känna sig väldigt lycklig men det värde man sätter på sig själv som människa förändras ju inte. Snarare tvärtom, man bekräftar för sig själv att man inte är okej som människa, man är bara okej som smal... och går man upp i vikt så är man ju lika misslyckad (eller vad man känner) igen! För mig blev det så att jag kände mig enbart fin när jag lyckades gå ner i vikt, men istället så tog sig min dåliga självkänsla uttryck på andra sätt som var minst lika destruktiva som känslan av att inte duga som mullig. Så du tänker helt rätt och kommer att stärka dig själv så att du slipper leva med låg självkänsla! Tänk på att det finns bra böcker som handlar om detta om du är sugen på att veta mer. Mia Törnblom har skrivit en som är riktad till ungdomar som heter: _Du äger_ den kan du ju låna/beställa och låna på biblan om du vill. Grattis till dig som är så klok! ![Cool](http://viktminskning.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") ## Comment 5 Author: inisklo #0 #1 #2 Crattis till ER alla som skriver så kloka saker,va NI är duktiga o skriva alla om erat sätt,att se saker o ting o hitta hjälp. Hoppas,att många med mig läser det som ni skriver.Jag lovar,att det är mycke bra text till äldre människor också. Man kan bara vara glad,att det finns såna som NI vågar ge av sig själva..bjuda till.Det är stor hjälp säker till många.Jag beundrar alla förrästen som i huvutag skriver nåt.Det är stor tycker jag.  Man är väl inte så gammal,att man inte kan lära sig något nytt.Ofta är det också så,att man känner igen sig själv i andras skrivelse om inte allt men lite eller mycke.Det blir lite lättare,att veta,att man inte är ensam o inte har varit det heller. Förstå mig rätt..inte lätt om man har beskymmer,men det hjälper,att våga vara öppen..äs NI vet bätre... Kram på ER alla ## Comment 6 Author: Helajna Så som ni har skrivit, ja det är oerhört KLOKT! :) Under tiden som jag har gått ned i vikt har jag insett så oerhört många saker! Min viktminskning är någonting oerhört stort i mitt liv för jag har kommmit till insikt med mycket om mig själv, det är det som gör att jag faktiskt tror att jag kommer att klara av att stanna på min vikt nu... och än så länge har det ju gått bra :) Låt din viktminskning ta tid :) Känn efter längst vägen vem du är, hur du är och hur du vill vara. Utgå alltid från dig själv. Det är lätt hänt att man ser "in" på sig själv utifrån andras perspektiv. Gå då tillbaka till hur DU vill vara, vad DU tycker är bra, fint, starkt, osv. Det hjälper dig att fortsätta hela vägen trotts dåliga kommentarer osv. För det är faktiskt så... att oavsätt hur mycket du går ned i vikt, så kommer du att vara ledsen och må dåligt och du utgår från andra synsätt. Så börja träna redan nu :) Andra vet inte dina förutsättningar, hur ditt liv ser ut, hur det sett ut eller hur framtiden ser ut. Det gör bara du, så det är bara du som har rätt attt kritisera dig själv. Du är oerhört duktig som är medveten om ditt viktproblem, det är steg nummer ett! Och genom det så är vägen öppen för dig i framtiden. Sedan vill jag bara säga att du är oerhört smart som tar hjälp nu, och jag är glad att du har hittat hit till oss där jag hoppas att du ska trivas. Vi hjälper och stöttar så mycket vi bara kan, och kom ihåg då du få "bakslag", jobbig kommentar, en viktuppgång, ett återfall... ELLER om du går ned och är oerhört glad, om du har lyckats få en dålig kommentar och vända det till något positivt, motstått en frästelse... osv.. Så finns vi här för dig och delar det med dig! Stöttar och berömmer :) För... du kan! Tro på det :) ## Comment 7 Author: karin46 Hej Kattflickan, Jag tycker att du ska gå på din väns fest och veta att hon/han är din vän. Att ha vänner som gärna vill vara med dig är mycket värt. Att du av vissa andra får spydiga kommentarer för din vikt är tyvärr inte ovanligt. Inte för att jag vet om det hjälper, men de personer som säger elakheter om andra försöker medvetet eller omedvetet dölja sin egen osäkerhet. Så tänk i de bannorna när du hör dumma kommentarer. Visst kan du gå ut och ta en öl ibland MEN ta då bara EN och inte varje vecka. Var försiktig med tilltugget det är ofta både salt (för att du ska vilja dricka mer) och fett. Jag kan ju samtidigt ge er alla ett litet tips vad jag brukar göra på fest hos goda vänner. Jag brukar växla och mellan vinglasen ta glas med vatten. Dels blir det mindre kalorier men också hindrar det mig att bli full. Lycka till och ha kul på festen. ## Comment 8 Author: Helajna #7 varannan vatten är jätte bra på många olika sätt. Reglerar vätskebalansen så du inte blir lika trötsig, ökat i vissmån "mättnadskänslan" och hjälper mot baksmälla :) ## Comment 9 Author: Kattflicka oj vad många fina kommentarer det skrivs här! det är väldigt intressant att läsa om era tankar :) #4 tack för boktipset, ska ta och kolla efter boken på bibblan. #5 håller verkligen med i att det hjälper att veta att andra känner likadant. man är inte ensam, och det underlättar att veta. #6 tack för det fina väkomnandet! #7 jag dricker alltid varannan vatten :) ## Comment 10 Author: Kattflicka Hittade ett program med Mia Törnblom, där de pratar om självkänsla och att vara missnöjd med sitt utseende. Nyberg och Törnblom heter programmet och går att se på tv3play. Länk till avsnittet om utseende http://www.tv3play.se/play/8190/nybergtornblom\_sasong1\_avsnitt4 ## Comment 11 Author: nyppa Jag har gått upp mycket i vikt sista halvåret. Jag har alltid haft problem med övervikt men nu är den extrem. Vilket har lett till att jag isolerar mig nästat helt från omvärden. När vänner bjuder hem mig på fika, middag, födelsedagskalas, pokerkvällar osv. Tackar jag oftast nej för jag känner så oerhört stor skam över min övervikt. Självkänslan är i princip lika med noll. Jag känner mig totalt värdelös mindre värd. Jag tror att ingen, inte ens mina vänner tycker om mig för att jag blivit så fet. Tror det bottnar sig i att jag blev väldigt mycket mobbad som liten för att jag var överviktig. Jag säger ofta till mig själv att jag duger som jag är. Och klart att mina vänner tycker om mig annars skulel dom ju inte höra av sig och vilja umgås och det hjälper lite gran. Men fy fan det är inte lätt det här.  Jag går i samtal hos en psykolog och ska även snart börja gå i KBT för att få hjälp med mina problem. ## Comment 12 Author: Kattflicka #11 jag känner igen mig i det du skriver. många gånger så har jag funderat på och velat stanna hemma för att jag känt mig så tjock och ful. men jag har alltid tvingat iväg mig iaf... tror att det är bra att inte låta rädslan eller skammen vinna. ## Comment 13 Author: Zaphix #11: Jag är precis som du, beror inte på min vikt i det här fallet dock. Men det beror nog på dålig självkänsla. Har sedan länge tackat nej till de allra flesta sociala grejer jag blivit bjuden på, pga. jag tror att de egentligen inte vill bjuda med mig utan gör det av någon annan anledning. Så jag har känt att det är bäst att stanna hemma så jag slippet störa någon och vara ivägen. Följer jag ändå med på något och det involverar mat, såsom resturangbesök eller middagsbjudning så äter jag alltid innan så jag inte behöver äta så mycket där. Gillar inte när folk ser att jag äter, självkänsla igen.. När jag gick på universitetet slutade många mornar med att jag inte kom iväg för att jag fick sådan ångest över hur ful, fet och äcklig jag var. Har alltid tänkt för mycket, tankarna har ständigt susat runt i 130 i hjärnan, och det i samband med adhd'n då alla sinnes inryck rusar runt mig i 130 slutade med utbrändhet. Lyckat. Blev också mobbad som yngre, inte för min vikt dock. Men det sätter spår, spår av att man ständigt behöver vara på sin vakt, att man egentligen inte passar in och att folk egentligen inte tycker om en. Men det jag egentligen ville få fram var väl att börja inte undvika att göra saker, det blir absolut inte bra i längden. Utan man fäller bara krokben för sig själv, för när man väl börjat undvika så tycker kroppen att det var en bra idé, så slapp den ångesten och oron, och sedan blir det svårare och svårare att göra saker. Så du har chansen att ta tag i det nu medan det är relativt lätt, så gör det! Jag går i KBT nu efter många år av psykoterapi, och nu ser jag äntligen en springa av hopp om ett fungerande liv. ## Comment 14 Author: nyppa #13 Jah har gått å KBT för min sociala fobi och vet allt om det här med ångest, undvikande, exponering osv. Men endå så vill jag inte utsätta mig för skammen är helt enkelt för stor. Jag tror på allt det jag har lärt mig och jag vill göra det men inte nu. Vill gå ner i vikt först en del innan jag börjar bearbeta min sociala fobi. Kanske låter dumt men så är det :/