# Skola/dagis föder ätstörning? Author: [Borttaget] Jag tror att skola/dagis och även föräldrar ger barnet en negativ relation till mat. "Ät nu upp allt på tallriken", det får man ofta höra samma sak med "Släng aldrig mat, tänk på de som inte har någon". Vilket då har fått i alla fall mig att fram tills nyligen i princip alltid äta upp, hur mätt jag än är. Alltså har jag ätit mycket mer än jag behövt. Detta är en del av min viktuppgång. Jag äter när jag är mätt och detta för att det är inpräntat i min hjärna "ät upp! ät upp! ät upp!". Visst våra barn ska äta ordentligt men vi kanske ska sluta med det där om att det är jätteviktigt att äta upp det man har på tallriken? Och dessutom är det där argumentet om de som inte har någon mat helt värdelöst. För får jag sjuklig övervikt så kostar jag samhället, och det är pengar samhället hade kunnat använda till att fler skulle få tillräckligt med mat. ## Comment 1 Author: Karmatarerskanise Mja, jag håller inte riktigt med. Man kan ju välja att lägga upp mindre på tallriken. Och på de dagis jag jobbat på och där barnen inte lägger upp maten själv så tvingas barnen inte att äta upp, men att äta lite i alla fall. Var kanske annorlunda förr. Däremot ska man lära sig att inte lägga upp för mycket på tallriken. Så om barnen får ta själva tycker jag dom ska äta upp, man måste lära sig lägga upp det man orkar äta och inte mer. Lära sig att det är bättre att ta två gånger om man vill ha mer. Och jag tycker det är rätt, man ska inte slänga mat, onödigt slöseri och respektlöst mot dom som inte ens har någon mat att äta. Lidant med folk som slösar vatten i duschen. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Men är man under 10 är det svårt att veta hur mycket man ska äta och ögonmåttet är inte det bästa, och man kanske tyckte det såg så gott ut att man tog mycket och sedan så blev man plötsligt mätt. Då ska man ju inte äta mer. Jag tycker inte heller att man ska slänga mat men ingen mår bättre av att någon blir överviktig. ## Comment 3 Author: Karmatarerskanise Jo, någon vuxen bör ju övervaka så att det bli lagom portion. Men man lär sig ju hur mycket man orkar. Och självklart finns det gånger då man missbedömt. Tex om maten var väldigt fet så orkar man mindre och det kan man inte alltid se med blotta ögat. Men att det skulle vara grund till matmissbruk har jag svårt att se. Möjligtvis i enstaka fall, men jag kan inte se det som ett problem i Sverige. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag tar fortfarande för mycket mat, 17 år gammal som jag är, jag har flera vänner som gör likadant, så tror inte man vänjer sig. Jag tror inte det ger grund till hetsätning, men jag tror att det är en av anledningarna till att många är överviktiga idag, vi har svårt att inte äta upp allt på tallriken. ## Comment 5 Author: Karmatarerskanise Jag tror absolut inte det beror på dagis att ni tar för mycket och på att många är överviktiga. Att man tar för mycket beror på andra saker, inte på att man fick höra att man skulle äta upp allt som liten. Så enkelt är det inte. Det är vad jag tror. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Okej, men vi verkar ha skiljda åsikter där^^ ## Comment 7 Author: Karmatarerskanise Precis ![Glad](http://viktminskning.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 8 Author: [Borttaget] Känner igen mig i det du skriver mysvensk. Har samma "problem", är också från en familj där att äta mycket och allt är bra och tyvärr sitter det i bakhuvudet nu. På gott och ont så kan jag inte slänga mat (vilket jag håller med Hera om att man inte ska..) men jag kan däremot inte uppskatta hur mycket mat jag behöver heller med ögonmåttet utan öser bara på och äter oavsett om jag är "hungrig" för allt eller inte. Att lära sig bra portionsstorlekar och ta fler gånger verkar ändå vara rätt vettigt, då slipper man släng och förhoppningsvis så äter man mindre. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Ja:) ## Comment 10 Author: [Borttaget] Tror nog det skulle vara ofarlig och sunt att låta barn äta upp allt på tallrikarna om man samtidigt införde mer rörelse och friluftsliv in i barnens uppväxt. Allt för många barn utvecklar en stillasittande livsstil redan i unga år. :( ## Comment 11 Author: Karmatarerskanise #10 Ja, där sa du något som är sant. Vi måste få ut barnen mer. ## Comment 12 Author: NinaStarck Måste instämma i mysvensks inlägg. Jag känner igen mig så i det. Född på 70-talet och uppväxt under 80-talet så fick jag alltid höra att det var synd om barnen i Afrika som inte hade nån mat "så ät upp nu!" Jag fick sitta kvar efter lunch på dagis för att jag skulle äta upp. Mamma kom halv 3 och då satt jag fortfarande med lunchtallriken. Min mamma gjorde samma sak, det var en tävlan om vem som var mest uthållig, mest tålmodig. Idag har jag 30 kg övervikt, och jag lär mig nu att ta mindre portioner, jag känner faktiskt inte om jag är mätt - bara när jag ätit förmycket och mår illa. Jag ser det så att jag inte har lärt mig att känna att jag är mätt. Min hjärna säger åt mig att jag är mätt då tallriken är tom, även om det ligger två, tre normalportioner på tallriken. Jag äter tills maten är slut och då säger hjärnan att jag är mätt. Det kanske låter konstigt för er andra, men så är det. Och jag är fullt övertygad om att det har att göra med att jag tvingades äta upp då jag var liten. Jag fick aldrig lära mig att lyssna på min egen kropps signaler. Och det är svårt att lära sig dom nu kan jag säga. Därför är jag jättenoga med min sons matvanor, han får äta tills han är mätt. Handlar det då om några få tuggor så får det vara så. Han ska dock smaka på allt som ligger på tallriken. Är han inte hungrig då vi äter mat så måste han inte äta, han kan få maten senare isf, ofta kommer han ändå tillslut och äter :) Jag har bråkat mycket på alla i min omgivning som sitter och pressar skeden eller gaffeln full med mat mot min sons mun medan han kniper ihop munnen. Han är två år. Hur kul är det? Min ena niece kan inte måtta hur mycket mat hon vill ha, ibland äter hon upp allt och tar mer och orkar en tugga. Ibland äter hon tre tuggor från första portionen och vill inte ha mer. Där har vi också folk som tvingat i henne mat, tvingat henne att äta upp. Hon är tolv år. Jag tycker det är hemskt då man som vuxen inte kan lyssna på barnens signaler utan bara ser att man måste äta upp maten, att man måste äta nu då alla andra äter. Jag är också övertygad om att min övervikt, iaf minst 50% hör till min uppväxt och den syn på mat jag har fått både från dagis, skola och hemmet. Idag hoppas jag att det är annorlunda på förskolor och skolor.