Hej!

Jag blev vegetarian, och började äta nyttig mat efter ett eget skapat matschema, som jag gjorde i cirka två år. Gick ned en hel del under den tiden. Nu äter jag inte längre efter matschemat, men då jag gjorde det under så lång tid så har jag de vanorna inne, och äter liknande fortfarande. (nyttig mat, i bra mängder).

Nu har jag alltså varit utan matschemat i ca fyra månader och håller fortfarande min lägre vikt på runt 67 kg.

Jag tror nyckeln är att hitta rutiner som fungerar. Hellre något ganska bra som du klarar av köra år efter år, än något superbra som man bara klarar 4 veckor under lidande.

Jag tappar visserligen taget om vikten när jag får skov men det beror på sjukdom och är nog inte så mycket att göra åt (mer än att behandla sjukdomen i sig, givetvis).
Annars är det som har hjälpt mig mest Viktväktarna om man ska se det långsiktigt. Inte nödvändigtvis att äta enligt deras metoder även om de har hjälpt mig men att gå dit och väga mig varje vecka.
Upp till bevis, liksom.

En annan stor motivation för att stanna på någorlunda rimlig vikt är att jag vill fortsätta rida.
Det var en sån enorm seger att komma upp på hästryggen igen, den triumfen är jag rädd om.

Tack för era svar!

#1 Så roligt att det funkar bra för dig med vegetarisk kost. Det tror jag tyvärr skulle bli svårt för mig och kännas som jag får avvara för mycket. Jag äter ganska mycket animaliskt protein som ägg och fisk då det känns som det mättar bra. Jag har försökt lära mig äta bönor och linser men tyvärr tycker jag inte om det och då blir det svårt i längden. Att följa ett matschema kan ju däremot vara något kanske😊

#2 Det var ett mycket klokt råd! För mig har det varit lite allt eller inget varje gång jag tagit mig an att gå ned i vikt. Med inte så bra resultat i slutändan då jag till slut tröttnat och gett upp.

#3 Viktväktarna var jag också med i för flera år sedan. Och visst gick jag ner i vikt men jag tyckte det var ett fasligt räknande med alla points och kalorier man skulle hålla rätt på. Sen nånstans på vägen kom jag av mig och började öka i vikt igen
Ridningen lät dock som en bra motivation att inte bli för tung. Själv har jag aldrig suttit på en hästrygg😊

Ja nu är jag iallafall väldigt fokuserad att nå min målvikt på 60 kg. Jag får kanske återkomma sen och berätta hur det går då.

Många vegetarianer äter ägg och annat animaliskt protein i form av t.ex. mjölkprodukter. Man behöver inte heller äta linser och bönor för att vara det, idag finns det massor med vegetariska produkter att välja på. Pescetarianer är veg + äter fisk.

Det finns mycket forskning och teorier kring det här med varför många har en högre vikt som man går tillbaka till så fort man slutar hålla koll på vad man äter, jag skulle rekommendera att du sätter dig in i det. Det jobbiga svaret på frågan är i vilket fall att om du börjar gå upp i vikt så fort du inte håller koll på matintaget, så måste du fortsätta hålla koll. T.ex. genom ett matschema. Om man inte orkar räkna kalorier o.s.v. kontinerligt, så är en lösning att ha ett antal rätter som man vet kaloriinnehållet i och hålla sig till dem så mycket som möjligt. Ett antal frukostar/luncher/middagar. Se till att äta sådant som mättar, undvik omedvetet småätande o.s.v.

#5:

Precis! T ex jag äter ägg och mjölk, men inte kött i någon form. Det där styr man ju lite själv egentligen 😊

Jag tänker som du, att en vegetarisk kost utan bönor och linser säkert är möjlig, men har själv inte satt mig in i det så mycket.
Fick dock för mig att fråga chatgpt om saken:

"Ja, det går absolut att vara vegetarian utan att äta bönor och linser – men det kräver lite mer planering för att få i sig tillräckligt med protein och andra näringsämnen.

Bönor och linser är populära i vegetariska kosthållningar just för att de är prisvärda, proteinrika och innehåller mycket fibrer och mineraler. Om man väljer bort dem behöver man hitta andra proteinkällor, till exempel:

Ägg och mejeriprodukter (om du äter ovo- eller lakto-vegetariskt) – t.ex. ost, yoghurt, kvarg, keso.

Tofu och tempeh – gjorda på soja, men inte böniga i smaken.

Quinoa – ett frö som är komplett protein.

Nötter och frön – mandlar, cashew, pumpafrön, solrosfrön, chiafrön.

Seitan – gjort av vetegluten, mycket proteinrikt.

Sojaprodukter i annan form – t.ex. sojamjölk, sojabaserade burgare.

Grönsaker med högre proteinhalt – t.ex. broccoli, spenat, edamame (fortfarande baljväxt, men annan smak och konsistens).

Det man behöver vara extra uppmärksam på är proteinmängden och variationen, samt järn, zink, B12 och omega-3."

Vad man bör tänka på, är att ovan svar kanske inte gäller om man är allergisk mot baljväxter t ex (vilket TS inte verkar vara..), eftersom sojaprodukter väl utvinns ur soyabönor. Chatgpt fortsätter…:

"Så om du vill undvika alla bönor helt och hållet är soja inte ett alternativ, och då försvinner också saker som tofu, tempeh, sojamjölk och de flesta vegoburgare på marknaden.

Då får man istället förlita sig på andra källor, t.ex.:

Mejeriprodukter och ägg

Seitan (vetegluten)

Quinoa

Nötter och frön

Proteindrycker eller pulver (t.ex. ärtprotein om ärtor är okej, annars hampaprotein eller risprotein)"

I alla fall ett intressant ämne 😊

ChatGPT verkar inte ha koll på att många vegprodukter är baserade på quorn, ärtor, kikärtor och annat (utan att smaka som det, ska tilläggas).

Blir i.a.f. lika förvånad varje gång någon säger att de inte kan vara veg för att de inte gillar linser och bönor, har man inte kollat den vegetariska delen av frysdiskarna de senaste 10+ åren… :')

Kvarg är värt att nämna också, kanske det livsmedel som har bäst ratio mellan protein och kalorier, och som ger bra mättnad.

#7:

Det är ändå mycket chatgpt inte har koll på..😄 Så man får nog ta vad den säger med en "nypa salt".

Jag tänkte jag kunde använda den här tråden och anteckna hur det går, med- och motgångar osv i hopp om att jag kanske kommer lyckas bättre denna gången och inte bara gå ner för att lika fort gå upp i vikt igen.
Inte så att jag förväntar mig att nån ska kommentera i tråden men skulle ni vilja det så får ni naturligtvis jättegärna göra det😊
Det har ju gått rätt bra hittills med viktnedgången men denna helgen känns lite jobbig måste jag medge.
Ett syskonbarn fyller år imorgon och jag vet ju att hemma hos dem bullas det upp rejält med tårta kakor osv och jag är ju en sådan person som vill smälta in. Jag känner mig obekväm med att ta med mig eget fika utan ska ta det minsta möjliga av det som bjuds istället och hoppas att det går bra.
Jag vet inte hur ni andra som vill gå ner i vikt brukar göra vid födelsedagsfiranden. Om ni tar med och äter ett äpple till fika eller om ni äter av onyttigheterna just den dagen.

#10 Är det något som jag verkligen tycker om, då tar jag en bit kaka, eller kanske en halv bulle eller vad det nu kan vara. Men jag funderar om jag tycker det är värt det. Är det nåt jag inte älskar så låter jag bli. Man kan faktiskt ta en slät kopp kaffe till fikat och det är okej.

Man behöver ju inte vräka i sig men jag tror inte det är "födelsedagstårta" man blir tjock av, snarare "en liten kaka till vanliga kaffet" om man säger så.
Dock har jag svårt att hålla det till en liten lagom bit tårta, börjar jag väl äta så tar jag en kaka av varje sort och så en extra tårtbit och visst måste man ha lite snacks och smaka på chokladen…🫤
Klarar man att hålla det till en liten tårtbit så tycker jag absolut att man kan ta det!

#11 Alldeles riktigt! Man kan självklart dricka en slät kopp kaffe.
Men tyvärr i mitt sällskap och i släkten så verkar det sticka i ögonen på dem att göra så. Det ska lirkas och trugas. "Men en liten bit kan du väl ta ändå" …."den här kakan är jättegod som jag bakade igår"… "du som varit så duktig och gått ner en hel del kilon, nu måste du väl ändå kunna unna dig" och liknande kommentarer.
Det är sådant jag tycker är jobbigast. Jag fick mer förståelse när jag vägde 85 kg och det var helt uppenbart att jag behövde gå ner i vikt. Men nu när jag närmar mig målet så börjar trugandet igen.

#12 Jag fungerar nog lite som du. Det är svårt att bara ta en liten bit och sedan stoppa. Det är väl därför jag går upp i vikt gång på gång. Jag försöker äta som "alla andra" men det spårar lätt ur. Men i lördags lyckades jag faktiskt att ta en liten tårtbit, och sen ville de förstås att man skulle smaka på det ena och det andra men där stod jag på mig.

#10: Om det är kakor, bullar o.s.v. så äter jag inte av det eftersom jag inte är särskilt förtjust i det. Men mina stora svagheter är tårta och cheesecake, står det framför mig så kan jag inte låta bli. Då försöker jag ta en liten bit och äta långsamt, och förhoppningsvis har resten tagit slut eller ställts bort innan jag är klar. Det är dock svårt eftersom jag äter fortare än alla jag känner (vilket inte är orelaterat till tidigare viktproblem).

Håller med om att det är jobbigt med sådana kommentarer, men jag försöker bara att inte ge så mycket respons och byta ämne så att de ska märka att det inte är någon idé.

#13: Har samma erfarenhet, och har hört många andra säga det, att när man har gått ner en viss mängd så börjar trugandet och kommentarer som att "nu ska du väl inte gå ner mer." Men är man överviktig så får man kommentarer om det också. Suck.

#14: Nu har jag inte problem med att jag måste begränsa mängden jag äter, men tänker att dricker man en kopp kaffe eller en te till så är det lättare att dra ut på tiden medan man äter en tårtbit.
Och om någon undrar kan man säga att man njuter och att tårtan knappast lär springa iväg, för det är svårare att ifrågasätta.

#10:

Jag själv äter nog så pass lite onyttigheter hemma, att det går bra med lite fika om jag är hos någon annan. Det gör ingen större skillnad för mig på så sätt.😊 Men visst kan det ibland vara svårt att säga nej, om någon annan bjuder på fika. Om inte annat för att inte uppfattas otrevlig…

Väger mig varje Söndag morgon för att hålla koll och inte falla tillbaka i gamla hjulspår.
I morse var vikten 65,8
Veckan har gått bra. Inte en massa sociala sammankomster som kan försvåra😊

65,2 kg i morse. Minus 6 hekto

Jag blev lite förvånad. Jag trodde inte jag skulle ha minskat något i vikt denna veckan.
Jag åt potatisgratäng på fredag eftermiddagen/kvällen. Och det är något jag är väldigt förtjust i.
Och naturligtvis tog jag 2 portioner, något jag lovat mig själv att inte göra, men jag kunde inte låta bli. Så jag befarade att vikten kanske skulle ökat snarare.

Det du äter en viss dag kommer inte att avgöra hela veckans resultat. Det avgörs av hur mycket du äter och motionerar över tid.

Jag blev lite ledsen på jobbet idag.
Jag gick förbi fikarummet där kollegor satt. Jag hörde mitt namn nämnas så jag stod kvar vid dörröppningen lite och lyssnade.
De sa något i stil med "ja hon är ju i gång och bantar igen" och en annan svarade "ja men hon är nog snart tjock igen ska du se" och så skrattade någon till.

Jag valde att gå iväg där istället för att gå och sätta mig bland dem. Jag hade tårar i ögonen och ville inte visa hur ledsen jag var.
Tyvärr har de ju haft så rätt så jag förstår absolut att de tänker så. Jag har ju gått ner i vikt för att sedan inte klara hålla det utan blivit tjock igen. Flera gånger!
Men det kändes bara jobbigt att höra dem prata om mina misslyckanden.
Vill ju verkligen klara att hålla vikten denna gången men är rädd att de ska få rätt. Igen!

Ville bara skriva av mig lite. Nu känns det lite bättre.

Söndag idag och vägdag. 64,9 imorse. -3 hekto och jag är nöjd med det.

Söndag igen Vikt 64,2 kg

63.9

#20: Men fy så trist att få höra nåt sånt. 😧
Kämpa på, vi hejjar på dig!

Jag har nästan motsatt sits. Jag gick upp väldigt mycket sist jag var rintigt sjuk. Sen dess har jag gått ner 40 kg och är för första gången på nånga år normalviktig.
Nu får jag hela tiden höra "Ja, sådär fet blir du ju aldrig igen, nu måste du hålla dig smal!"
Samtidigt vet jag ju att är jag frisk, ja, då kanske kilona slirar hit och dit och jag blir "lite" tjock - blir jag sjuk så handlar det inte om 10 eller 20 kg utan betydligt mer än så. Med största sannolikhet så blir jag sjuk/får skov igen så då kommer fetman tillbaks.

#24 Tack🌹
Ja folk verkar kunna häva ur sig vad som helst. Om det inte är rätt i ansiktet på en så pratar de när de tror att man inte hör.

Vägdag igen. Veckorna går fort. 63,8 kg. Ynka 1 hekto ner, men närmar mig ju målet så då går det ju lite långsammare.😊

#26: Jag brukar tänka att så länge det inte går upp så är det en vinst i sig. Man kanske borde satsa mer men på lång sikt tror jag att det är minst lika hållbart.

#27 Håller med👍

Ja nu blev veckovägningen missad igår. Jag hade fullt upp att hjälpa till med en flytt och hade inte en tanke på att väga mig. Det fick bli idag måndag och resultatet var 63,5 kg så 3 hekto ner.

Och idag blev vägningen en riktig besvikelse - 8 hekto UPP och 64,3 kg😒
Och visst, det har varit ett födelsedagsfirande denna veckan också. Men jag tycker verkligen inte att ätandet spårade ur alls. Det bjöds på både mat och fika.
Potatisgratäng och fläskfilé, och jag tog EN sked gratäng, 2 köttskivor och mycket sallad.
Tårtan bestod av mandelbottnar med choklad och gräddfyllning och jag skar så tunn bit jag kunde. Sen fanns en massa annat fika och godis som jag inte alls rörde.
Övriga dagar har jag ätit bara nyttig mat så jag trodde verkligen inte att jag skulle ha ökat i vikt.
Men men. Det är väl bara att ta nya tag…

Jag har inte uppdaterat på några veckor. Jag hamnade väl lite i en svacka där jag ätit 100 gram ljus choklad vilket gjorde att vikten ökade lite men jag är på rätt väg nu igen.
Dagens vikt var 64,1 kg
Har även "bråkat" lite med svärmor. Kan inte låta bli att irritera mig på folk som har synpunkter om min vikt och dessutom uttrycker sig ganska klumpigt.
Hon menar att jag "håller på att försvinna" och "är bara skinn och ben snart och borde äta upp mig lite"
Helt omöjligt att det skulle vara någon sanning i det med en person som bara är 160 cm lång och väger 64. Jag tränar inte ens på gym utan ägnar mig åt promenader och någon cykeltur.
Själv så är svärmor ganska så överviktig. Minns att hon sa för 7 år sedan när jag nyss träffat min sambo att hon passerat 120 kilos strecket och sedan dess har hon inte blivit mindre - tvärtom. Men inte skulle jag säga till henne att hon borde gå ner i vikt. Det är inte min sak. Men det är tydligen helt ok för henne att ha åsikter om min vikt.
Annat vore det ju om jag verkligen vore underviktig/anorektisk. Men jag har i hela mitt vuxna liv aldrig vägt under 60 kg ens.

Söndag igen vikt 63,7 i morse

Sedan har det ju varit Fars dag idag och min fina pappa bjöd på Schwartzwaldtårta. Jag hade inte hjärta att tacka nej till en bit. Han blir så glad när han får sitta och prata och bjuda på fika.

Det är, som tidigare nämnt i tråden, de genomsnittliga kalorierna per dag som avgör viktuppgång och -nedgång, inte enstaka saker per dag och dessutom inte specifikt onyttiga saker. Om du äter en chokladkaka och väger mer någon dag senare är det inte specifikt den som har gjort det, och sannolikt inte en fråga om fettvikt ö.h.t. utan saker som vattenvikt och hur mycket man har ätit vs. gjort nummer två. För kvinnor fluktuerar vikten extra mycket p.g.a. hormoner och just vattenvikt också.

Ja nu hade jag gått upp till 64 kg igen. Känns som jag står och stampar. Ändå har jag verkligen ätit nyttigt hela veckan efter tårtbiten förra söndagen.

Again, det handlar inte om huruvida det du äter är nyttigt eller inte. Man kan gå ner medan man enbart äter onyttig mat och gå upp medan man enbart äter nyttig. Du verkar tro att viktuppgång enbart är kopplad till mat som är ohälsosam, trots att det inte är så det funkar. Det handlar om total kalorimängd. Räknar du alla kalorier?

När man går ner kan ens förbränning minska. Om man går ner ett antal kilo och stannar upp så kan det bero på det, och man kan behöva minska sin kalorimängd för att fortsätta gå ner.

#35
Om jag ökat i vikt så tror jag ändå inte det är det övriga jag ätit den veckan det beror på (lax, ägg, broccoli. grillad fläskfilé blomkål, vitkål morot, tomat gurka tonfisk)
Jag tror hellre det beror på tårtan (socker och grädde blandat)

#36: Man går inte upp av vissa typer av mat, utan av ett överskott av kalorier. Man går heller inte upp av ett överskott en dag. Så om du har gått upp i faktisk fettvikt (inte bara t.ex. vattenvikt, om du har en våg som mäter sådant) är det ett överskott av kalorier flera dagar som är orsaken, och alltså de totala kalorierna, inte kcal från vissa typer av livsmedel.

Just den dagen var det kanske tårtan som fick dig att gå över din kcalmängd (om du har en sådan), men det hade inte gjort någon skillnad om du hade ätit samma mängd extra kalorier i form av något jättenyttigt.

Det är bra att vara medveten om det av två orsaker: dels för att inte bli för restriktiv med vissa typer av mat (vilket kan bli problematiskt i längden och gör viktnedgång både jobbigare och tråkigare för de flesta), och för att inte få för sig att mängd inte spelar roll så länge maten är nyttig. Båda dessa är vanliga missuppfattningar när det kommer till viktnedgång.

Idag är en historisk dag.
I morse visade vågen 59,9 kg och jag har nått min målvikt äntligen.
Det känns fantastiskt men också svårt att inte falla tillbaka i gamla hjulspår.
Jag har ju som sagt gjort den här resan ett antal gånger i mitt liv men aldrig lyckats hålla den lägre vikten särskilt länge.
Och så här inför julen så känns det extra svårt. Jag är ju trots allt en gottegris som gillar sötsaker.
Men jag ska verkligen göra mitt bästa. Och jag ska uppdatera här regelbundet och hoppas att det kan hjälpa mig. För jag kan inte hålla på så här i längden att pendla i vikt så mycket. Jag får INTE gå upp till 80+ igen.

En liten uppdatering

Jag har (i mitt tycke) ätit alldeles för mycket av allt i både Jul och Nyårshelgen.
Mängder av god mat och julgodis har det blivit.
Jag har inte vägt mig något sedan före jul. Men i morse tänkte jag att det var dags. Jag blev mycket förvånad över att vågen stannade på 60,4 kg.
Jag fattar verkligen inte vart allt tagit vägen som jag mumsat på senaste tiden.

En förändring jag dock har gjort är att jag varit flitig att cykla på motionscykeln nästan varje dag åtminstone.
Så det känns riktigt bra att jag inte ökat minst 5 kg i jul, vilket jag befarade.

Fick för mig att väga mig imorse och 59,3 visade vågen. Känns så bra att vikten hittills verkar stabil på runt 60 kg.

Jag fick för mig att ta fram de enda jeans jag kunde ha när jag vägde 85 kg. De var riktigt tighta på den tiden. Men oj vad för stora de var nu när jag provade dem. Lite kul att se. Jag tog ett foto. Det syns nog inte riktigt på fotot hur för stora de är men de är tok-stora.😀

#40: Grattis!

Så roligt 🙂

Tack snälla!🌹