Jag minns när jag började få synliga nyckelben, det var väldigt… "wow, har jag sådana?!". Samma sak när jag börjat få tydligare händer och fötter - nu syns senor och blodådror och sådant under huden och de har fått en tydligare struktur. 

Det var "wow" när jag insåg att jag kunde gå till ICA (en promenad på typ en kilometer) utan att vaderna gjorde ont… det var inte ens jobbigt längre. 😃

 Och detta är kanske inte en liten förändring, men; jag har alltid känt mig 'stor'/butch/manhaftig i min kroppsform. Har insett att detta är långt från sant - jag har egentligen ganska smala axlar, markerad midja och mer eller mindre timglasformad kropp. Har alltid sett/känt mig som ett bastant kylskåp… 

Det ska bli intressant att se om det blir ännu fler ändringar nu när jag bara har ~ 7 kilo kvar. Ju närmare normalvikt jag kommit desto fler småförändringar på kroppen syns.

Gått ner ungefär 30 kg och har cirka 20 kg kvar till övre spannet av normalvikt. De två tydligaste förändringarna för mig är att jag fått en rätt tydlig midja och synliga nyckelben. Sen har jag fått otroligt mycket bättre kondis men jag tränar så det är väl bara väntat, den absolut viktigaste och bästa förändringen är att jag verkligen vill och ser fram emot att träna.

#1
Spännande att "upptäcka" vilken kroppsform man egentligen har! Jag kan säga att det vet jag egentligen inte själv -annat än att jag som överviktig är äppelformad… Ser på mina smala syskon och tänker att jag nog borde likna dem, och isåfall är det en ganska rak kropp utan så mycket midja. Tyvärr har vi inte synliga nyckelben i min familj… är inte det märkligt? Mina pinnsmala syskon har inte ens det! Det är liksom som att de sitter för långt upp och nästan göms under halsen. Låter knasigt, jag vet, men så är det.

#2
Åh, jag håller med! Det är verkligen en av mina favoritförändringar, den där lusten och behovet till att träna och röra på sig som jag innan aldrig känt! Tänk att man mår så bra av att vara schysst mot sin kropp 😉

Jag gjorde samma upptäckt som flera här - min kropp är ganska nätt egentligen, inte bastant och robust! Och jag hade också nyckelben som kom fram 😃

Men roligast av allt var att upptäcka så fort jag började träna att jag har väldigt bra förutsättningar för att bygga muskler. Jag slarvar till och med med proteinmängden, och är ganska maklig i min träning på gymmet. Jag försöker lyssna noga på kroppen, och den talar om väldigt tydligt hur den har fått jobba! Det är tufft att "känna". 👍 Nu pratar jag inte bara om att ha megaträningsvärk och känna att man har tagit i 😛

Häftigaste knslan var när jag vände mig i spgeln och såg att jag hade en rumpa. Alltså de där "groparna" började synas precis ovanför. Normalt ha jag alltid haft en ganska "platt" rumpa" i övergången mellan ländrygg och rumpa. Men när jag fick bort "lovehandles" och började träna styrketräning så omvandlades hela min kropp. Även det där med mer framträdande nyckelben och axlar! Var en så skön känsla. Tyvärr har jag gått upp igen, detta är för snart 10 år sedan. Jag ser dock fram emot att få känna ås snart igen när jag står och ser på mig själv i spegeln.

Just nu är det jag märkt av mest att första veckan jag började träna igen så blev jag helt slut av att cykla till jobbet, var halvdöd när jag skulle hem. Nu blir jag knappt svettig ens på turen hem (blir 5km åt vardera hållet med cykeln).

Samma sak på jobbet, hade så ont i fötterna när jag gick runt i 3 timmar, nu känner jag ingenting- 5 veckor senare. Skön känsla när man upptäcker hur kroppen anpassat sig ch därmed även blivit starkare och mer uthärdig!

Först var det nyckelbenen, dem hade jag aldrig sett på mig själv förut, sen det faktum att jag kan böja mig och knyta skosnörena, sätta mig på huk, sitta med benen upp mot kroppen. Kunna cykla på min gamla cykel (hade sönder den två gånger för den tålde inte min vikt), kunna låna kläder av kompisar, hoppa över från passagerarsidan till förarsätet, tja upptäcker massa småsaker var och varannan dag 😃

Sen har jag upptäckt en del negativa saker med med viktnedgången  oxå men de kan jag lära mig leva med.