Den här gången kommer det gå, nu har du ju sporren om din häst! DU SKA rida din häst till hösten och därmed basta!

Jag äter själv LCHF efter ett uppehåll ett par månader. Så vi kan peppa varandra :)

#1 Fast hästsporren har väl egentligen funnits där sen jag slutade rida för några år sedan.. Men nu ska jag ner i vikt och jag SKA skritta till hösten! På MIN pålla, ingen annan :) Nu räcker det banne mig, jag behöver hästen för att må bra!

Många gånger så klickar det plötsligt och man bara vet att DEN HÄR GÅNGEN GÅR DET!

Och det hjälper faktiskt att skriva här inne, föra lite dagbok. Och om det går dåligt kan man beklaga sig och få stöd! Så kom ihåg att skriva av dig om det händer ngt som drar ner din motivation en dag.

Vi klarar detta tillsammans ska du se!

Satt och bläddrade under "mina inlägg", insåg att jag haft en del sådana här trådar som den här gamla genom åren utan att lyckas med något långvarigt egentligen. Sagt så ofantligt många gånger att "nu så, nu ska det gå!" och det blir pannkaka. Igen och igen. Jag är knappt 20 bast och har jojobantat i flera år redan…

För några månader sedan insåg jag att jag konstant börjar i fel ände, nämligen gå ner i vikt, när jag snarare borde börja med att få kropp och psyke i balans. Psyket är nu relativt stabilt och jobbar därför på kroppens balans. 

Utan att fokusera på vikten har jag börjat med dukan och försöka ha en så aktiv vardag som möjligt med hänsyn till skador/sjukdom. Och det sätter min kropp i balans vilket i sin tur ger viktnedgång. Det svåra är att hålla sig på banan, att inte falla tillbaka i gamla vanor. 

Men jag hoppas att jag är något hållbart på spåren. Hoppas verkligen det!

Det låter som en himla bra grej du har kommit på där! Heja dig!

Jag håller tummarna! Jag vet själv att om den mentala biten inte finns där är det i alla fall för mig stört omöjligt att sätta igång med ett sådant projekt som att ändra på dåliga vanor. När man väl tagit sig igenom den tunga biten är det dock inte lika krångligt, även om det kan bli mentalt jobbigt i perioder pga andra saker som händer i livet. Den stora grejen är väl inte att aldrig råka ut för bakslag, utan att, när det händer, snabbt ta sig på banan igen.

Så sant, man ska inte bara stirra med hypnotiserande blick på vågen! Det är mycket runtom som ska stämma för att man ska må bra och klara det i längden. Håller tummarna för att du är inne på rätt spår!

Haft en svacka större delen av april med kosten… Ätit allt och lite till. Dock sett till att försöka knipa åt lite vad gäller mängden och äta sallad/grönt till varje måltid åtminstone och jag har otroligt nog under de här veckorna inte gått upp i vikt utan legat på ungefär samma hela tiden. 

Så från och med idag startar jag om med attackfasen på Dukan. Är konstant sugen och väldigt rastlös samtidigt som jag har en kass dag sjukdomsmässigt men gett mig fan på att det här ska gå!

Lycka till :) håller tummarna för att du lyckas denna gång :)

Börjar om med dukans attackfas idag, känner själv att jag blivit lite väl slapp över sommaren. Är ju inte ett dugg konstigt att äta Dukan egentligen - är bara min karaktär som brister när jag vet att det finns godis etc hemma och smörgås är ju sååå smidigt… Och SÅ dåligt för magen! 😡

Så som sagt, gör om och gör rätt igen…

Kan dock säga att sedan jag startade med Dukan i vintras så har jag iaf allt som allt gått ner ca 3 kg. Ingen stor viktminskning men hellre ner än upp!

Hej!

Been there, done that.
Jag kan förstå hur du känner dig. Jag vägde 25-30 kilo för mycket för 10 år sen. Trivdes inte alls med mig själv och mådde heller inte bra. Till slut bestämde jag mig till 110 % för att gå ner i vikt. Jag plockade fram mitt jävlaranamma.

Några steg att börja med:

* Hitta en kost som funkar för dig. Oavsett om det är viktväktarna, 5:2, LCHF eller vad det nu är, så måste det funka för DIG! Kör dock inga mirakelkurer (typ soppa) det funkar bara för stunden, sen kommer kilona som en rekyl tillbaka.

* Hitta träningsformer som passar dig. Fundera på vad du gillar eller åtminstone kan tänka dig att göra. Det är ingen idé att helt plötsligt börja gå på gym, om man hatar gym. Då slutar man lika fort som man började.

* Hitta träningskompis? Själv gillar jag inte att springa ihop med någon, eftersom jag springer så himla långsamt. Däremot kan man ju bestämma att man ses nånstans vissa tider, men sen springer eller går alla i sin egen takt. Då kommer man i alla fall iväg.

* Ha inga ursäkter och bortförklaringar. Jag bestämde mig för att jag kan inte skylla på:
* jag har inte tid
* det regnar
* jag var tvungen att…
* jag är trött
Att hela tiden hålla på med ursäkter för att inte motionera drabbar bara en själv. Jag höll på så innan jag gick ner i vikt. Det fanns många ursäkter att ta till. =) Den enda ursäkt som är OK är att jag är riktigt sjuk. Även om jag är lite förkyld kan man ju gå en promenad. Min vanligaste ursäkt var nog ändå ATT INTE HA TID, men den strök jag helt som godkänd för mig själv. Ibland stack jag ut och gick eller sprang vid 5 på morgonen ibland vid 22 på kvällen. Vill man så kan man.
Vi bor dessutom på landet och jag hade två småbarn. Att ta mig till gym eller andra idrottshallar var lite svårt att få in i vardagen. Jag köpte mig en spinningcykel och bra träningskläder att ha ute för att gå och springa. En pilatesboll för att träna kroppen också.

* Sätt rimliga mål! Ha inte för bråttom.
* Belöna dig när du når målen. Försök dock att belöningen inte är kopplat till något ätbart.

Behöver du mer inspiration kan du kika in på vår blogg om livskvalité: http://wila.nu/
Här är exempelvis ett inlägg om att hitta balansen och välbefinnandet:
http://wila.nu/2013/april/att-hitta-balansen-och-valbefinnandet.html

LYCKA TILL!
//Anna

#12 Är så aktiv i min vardag som jag kan redan och diet har jag hittat (Dukan). 🙂 Men bra poäng där med bortförklaringarna - det är jag expert på!

Vägde mig idag för första gången på säkert 6-8 veckor minst och resultatet blev:

-5,6 kg mot senast (när det nu var… augusti kanske?)

Nyckeln till detta? Jag har inte räknat en enda kalori utan bara försökt hålla mig till Dukan-tänk och lassa i mig proteiner med miniintag av fett och kolhydrater samt slutat småäta. Äter 3-4 gånger per dag och that's it. Skulle ljuga ifall jag sa att jag inte äter godis, men det gör jag bara en dag i veckan och då blir det oftast mörk choklad bara, tycker inte sött godis är så gott längre. Håller dessutom på att byta ut mitt kaffedrickande mot grönt te och pepsi max mot loka. Inte för viktens skull i första hand utan för min mages skull.

Rider dessutom 2-3 dagar i veckan och gör merparten av alla stallsysslor själv alla dagar i veckan. Ska få komma till sjukgymnast nästa vecka och förhoppningsvis få hjälp med mitt ben. 

Är rätt nöjd faktiskt med tanke på att jag inte ens haft "nu ska jag gå ner i vikt"-tänket utan bara levt normalt. 🙂Vägde mig idag för att ridbyxorna bara glider ner så fort jag går - trots skärpet knäppt två hål tajtare än "vanligt".

Fortsätter att tappa lite vikt och framför allt centimetrar här och var och nyckeln är helt enkelt käka Dukan inspirerat, inte småäta och inte räkna kalorier samt motionera minst 3-4 timmar per dag ute på gården med hästarna och fårens skötsel. 👍

Så sakta men säkert satsar jag mot Beach 2014!

Härligt! Det låter som en sund väg att gå!

Heja Chess! Skickar lite peppkramar till dig 🤗