P-Piller skulle inte hjälpa så pass tror jag men det är väl från person till person I guess, jag har inte gått upp alls av mina. Styrketräning samt en kost med mycket protein, en del kolhydrater och fett som garanterat kommer få dig att gå upp i vikt, det kan inte vara något?

Nej, jag tror inte att p-piller är ngn lösning. Se över hur mycket kalorier du får i dig varje dag, är det för lite kan du öka med t.ex. näringsdrycker då det kan vara lättare att få i sig kalorierna i flytande form. Alternativt boka ett möte med en dietist som kan ge dig ett personligt kost-och-motion-schema. Hjälper inte detta kanske du ska göra en hälsoktr hos läkare, det kan finna många olika anledningar till att man går ner i vikt. Det behöver inte bero på kosten.

Har du prövat gainers som är speciellt riktade till dem som vill gå upp i vikt?

#1 Mm, jag måste se. Jag tycker att jag har kämpat så länge med att gå upp i vikt nu, ända sedan februari. Jag gick upp något kg och sen försvann det lika snabbt bort igen. Det är ju helt omöjligt det här.

Jag har blivit dålig på att äta och jag mår illa då jag känner lukten av mat. Det är konstigt för jag har annars alltid varit matglad. Jag älskar ju mat! Men inte numera. Det kanske har varit ett för stressigt år. Oberoende så tvingar jag i mig mat nu och det är så förfärligt jobbigt. Men jag måste ju äta då jag känner att jag hungrig.. Det är konstigt att då jag väl blir hungrig så blir jag irriterad och vill inte äta, men jag tvingar i mig ändå.

#2 Synd, jag trodde att p-piller skulle annars kunna fungera då man får höra jämt hur tjejer går upp i vikt av sådant.

Jag tror det är lättare för mig att dricka än att äta faktiskt. Speciellt nu då jag har svårt för att äta riktig mat. Mat gör mig en aningen illamående. Den gör mig inte lika glad som den gjorde förut.. Liksom ingen matglädje numera. Mera ångest eftersom jag känner pressen på att jag MÅSTE äta, annars tynar jag bort.

Jag tror att allt är psykiskt relaterat men jag kan inte göra något åt det bara huxflux så jag måste försöka hitta på något annat, typ få i mig kalorier i flytande form så att säga.

#3 Gainers? Aldrig hört talas om. Vart går det att få det ifrån? Går det att hitta i Finland?

Gainers är till för folk som vill öka i muskelmassa, finns i gymbutiker. Gymgrossisten finns väl i finland?

#5 Nej, det finns nog inget sådant i Finland faktiskt. Men kanske det finns någon annan butik, men ha nog inte sett något sådant tidigare.

2007 öppnade de en webbutik i Finland så du kan ju alltid beställa ^^ Har för mig att det ska finnas en fysisk butik också, kommer bara inte in på deras hemsida. De har serverproblem verkar det som.

#7 Ah, ok. Jag undrar vart den skulle ligga då.

Men finns det någon hjälp att få från typ apoteket?

Har bara sett matersättning på apoteket så jag vet inte. Tror 'your safest bet' är att testa gainers först :D But what do I know, man kan ju alltid fråga ^^

#9 Jag ska fråga dem. För jag har ju väldigt svårt med aptiten och skulle behöva få hjälp med det.

Usch det här är så jobbigt. Det var inga problem då jag ville gå ner i vikt men då jag vill gå upp i vikt så tycks det ju vara totalt omöjligt. =(

Kontakta sjukvården!
Jag blir lite orolig för dig när din matolust verkar sitta i huvudet, att du skriver hur mat och att äta gör dig illamående. Det låter som att dina tankar liknar dem hos personer som drabbats av ätstörningar (förutom detta att du då inte gillar hur smal du blivit), och du behöver kanske få hjälp med de här tankarna också, parallellt med tips om hur du kan få i dig kalorier.

kram!

#11 Jag tvingade i mig både glass och pizza idag fast det smakade inte alls. Mår lite dåligt nu. I allafall har jag nog fått i mig ca 1500 kalorier idag och det är ju en liten början åtminstone.  Ska se om jag orkar äta något annat senare ikväll men just nu är jag mätt fast glassen och pizzan är det enda som jag har ätit idag.

Jag är så trött på att äta då det inte smakar.

Psykiskt är det och det lär nog inte bli bättre bara för att jag går till sjukvården. Det är något som blir bättre med tiden. Det har varit ett jobbigt år och det blir inte bättre tyvärr. Kanske någon gång nästa år så börjar allt ordna upp sig. Jag har bara varit med om en hel del.

För din egen hälsa så tror jag det hade varit bättre om du äter mat som inte är hel/halvfabrikat och gainers ovanpå det. Din kropp får inte mycket näring på pizza och glass :c

Känner verkligen med dig TS när jag läser det du skriver. För egen del hade jag fortsatt träna, styrka mer än kondition då det ger muskelmassa och förhoppningsvis gör att man blir hungrig. Gainers låter som en bra idé att prova. Finns på gymgrossisten som har bra webbutiker och finns som vanlig butik även i Finland. vet ju inte om du bor i närheten av någon av dessa men annars kan du säkert beställa hem därifrån. Skickar ett gäng styrkekrammar och önskar man kunde skicka lite matlust :) för det har jag så det räcker till och blir över.

http://www.gymgrossisten.com/1/sv/info/gymgrossisten-butik

Finland

Helsingfors Centrum 

Lönnrotinkatu 19

00120 Helsingfors

Tel: 0400 584415

Vardagar: 10.00-18.00

Lördagar 12.00-16.00

Helsingfors Östra Centrum 

Vanhanlinnantie 3

00 900 Helsingfors

Tel: 0400 274005

Vardagar:10.00-18.00

Lördagar 12.00-16.00

Åbo 

Kauppiaskatu 10

20100 Åbo

Tel: 044 7222255

Vardagar: 10.00-18.00

(Lunchstängt 12-12:30)

Lördagar 12.00-16.00

Tammerfors 

Hallituskatu 7

33200 Tammerfors

Tel: 044-7484415

Vardagar 10.00-18.00

Lördagar 12.00-16.00

#13 Men vad gör man då man börjar bli desperat och tappa alla former? Jag är så benig att jag kan knappt ligga i sängen utan att det gör ont. Det är inte kul… =( Jag kommer att äta bättre sen då jag får min egen lägenhet och kan börja laga mat själv.

#14 Oj, tack så mycket! Jag bor i närheten i ett av de där ställena så dit ska jag gå imorgon tror jag bestämt!

Jag vill gärna lite ha lite matlust i mitt liv igen. Jättetråkigt att tappa lusten så här. Det är så deprimerande och jobbigt. Jag brukade ju älska att äta god mat. Nu försöker jag äta lite hela tiden fast jag inte vill. Jag hoppas på att få upp aptiten på det viset. Men jag dras nog så mycket mera till frukter och grönsaker men jag kan ju inte leva enbart på det inte. Alltför lite kalorier i det. =/

Du har säkert rätt i att det kommer ta tid, och jag hoppas verkligen att du kan hitta någon som kan hjälpa dig, oavsett om det är inom sjukvården eller inte (vet att det ju spelar oerhört stor roll vilken person man träffar).

Mitt råd skulle ändå vara att kontakta dem, det finns saker förutom att man haft en tuff period som kan göra att matlusten försvinner -inte för att skrämma upp dig, men det kan ligga andra saker bakom, sjukdomar av olika slag- och då kanske vården kan hjälpa dig så att du kan börja gå på rätt väg -om det så är gainers och näringsdrycker (finns på apoteket) eller om du behöver något annat.

önskar dig verkligen all lycka till!

#16 Tack :)

Jag uppsöker vård då jag börjar skolan isåfall. Då kostar det inget. Näringsdrycker? Får man sådant från apoteket då?

Jag har ingen aning vad som är fel på mig men som sagt jag gissar på att det är psykiskt. Det tog slut mellan mig och min kille efter ett 10 års långt förhållande, blev hemlös, osäker om studieplats eller om jag skulle hitta ett jobb. Fick ge bort min katt och sen söka efter lägenhet medans jag bor hos min vän. Samtidigt fick man en massa hemska text från sitt ex vilket var jobbigt…

Så mycket som har hänt det här året. Konstigt att jag inte har brutit ihop helt och hållet med tanke på hur osäker min framtid har sett ut. Men nu börjar allt falla på plats men min aptit har ännu inte infunnit sig.

Låter som om du utsatts för en massa stress det sista året och det är inte konstigt att kroppen inte riktigt orkar med. Jag tror att det vänder bara du hittar lite stabilitet i ditt liv igen. Har själv haft perioder när kroppen strejkat pga av för mycket stress, man klarar stressen i stunden men så snart man slappnar av reagerar kroppen. Tur eller inte så var mitt bekymmer inte riktigt så illa som ditt låter, jag tappade mitt hår…. Men idag har jag hittat glädjen i livet igen och det har som tur är kommit tillbaks.

Tror du gör rätt som äter lite då och då för jag tror som sagt att det vänder, och om du är sugen på frukt och grönt så vräk i dig av det. Kanske kan göra en fet dippa och ha till?

Håller tummarna för att allt ordnar upp sig och att du hittar tillbaks till dig själv.

Har du funderat på att kanske gå till kurator? Det kan vara rätt skönt att prata med någon.

Jag känner igen mig i det du skriver TS, och jag slås av tanken att du kanske har brist på vitamin B12? Jag var också underviktig och mådde illa av att äta, hade ingen aptit osv, så fick jag injektioner av vitamin B12 när jag låg på sjukhus.

Jag gick upp 8 (åtta!) kilo på 6 (sex!) veckor! Och fortsatte att öka, totalt 17 kg har jag gått upp.

Så kolla med sjukvården om du du har brist, eller bara testa att köpa B12-tillskott (finns som tabletter, i Sverige heter de Behepan).

Vet inte om du är vegetarian men då är risken extra stor att du har brist på B12.

Hoppas det ordnar sig för dig!

#17
Det låter som en bra idé att kontakta dem när skolan börjar! Och så har du fått en massa andra bra tips här också som du kan testa fram tills dess :)

Näringsdrycker finns att köpa på apoteket, min syster åt/drack sådana när hon var sjuk i anorexia, de är relativt lätta att äta och innehåller både mycket näring och mycket kalorier, finns i olika smaker. Kanske kan det vara något att testa?

Lycka till!

#15 Som sagt, pizza och glass innehåller ingen vettig näring. Eat shit, be shit. Maten du äter är byggstenar för din kropp, så det säger sig själv att det hade varit bättre att äta kyckling, broccoli och ris istället :)

#22 Egentligen irrelevant men ris innehåller väl väldigt dåligt med näringsämnen? 🤦‍♂️ finns det någon nyttig variant på ris? jag har bara koll på vitt vanligt matris.

#18 Jo, tyvärr. Det är jobbigt. Men förhoppningsvis blir det bättre så småningom.

Tack! Försöker nu umgås med vänner och inte tänka så mycket på allt som stressar upp mig. Jag måste inte bara hitta matlusten utan också glädjen i mitt liv. Jag vill vara bekymmersfri och känna mig helt och hållet lycklig. Funderar på att eventuellt börja blogga igen så att jag kan skriva av mig ordentligt, dock anonymt.

#19 Jo, jag har funderat på det men har inte haft någon möjlighet till det. Jag måste se sen då jag börjar studera om det finns någon sådan möjlighet. Jag har ju inte så mycket pengar.

#20 Nja, jag tror det hela har att göra med allt jag har gått igenom. Jag tar också alla mina vitaminer. Vegeterian är jag inte. Jag är alltför glad i kött för att vara det. :)

Men visst kanske jag kan kolla upp hos hälsovårdaren. Men jag är inte kraftigt underviktig. Jag väger ca 44kg och om jag går upp till 48kg så blir jag normalviktig igen. Jag siktar dock mot 50kg. Då behöver jag inte oroa mig så mycket.

#21 Jag gick till apoteket idag och frågade. Jag köpte fyra stycken näringsdrycker. Hon undrade varför jag ville gå ner i vikt och jag fick ju då förklara att jag är underviktig. Hon tyckte det var konstigt att någon ville gå upp i vikt. Hon hade bara en gång tidigare stött på en som behövde gå upp i vikt men hon var 12 år gammal.

Jag antar att det inte är så vanligt att man faktiskt vill gå upp i vikt, men åh, jag vill så gärna. Jag orkar inte vara så här smal. Min energinivå är också äckligt låg. Jag orkar inte göra så mycket nuförtiden.

Men de där näringsdryckerna smakar nog förfärligt illa. Jag får dock bara hålla för näsan och dricka. Bättre än ingenting. :)

#22 Jag äter ju nog grönsaker och frukter vid sidan om, plus att jag tar mina vitaminer. Jag har ju nu också börjat med näringsdrycker. Jag ska från och med nu försöka bara äta sådant som jag känner att jag vill och kan äta.

Pizzan och glassen var något jag trodde att jag kunde äta men jag hade inte stor lust till det. Så nu får jag bara försöka äta det som jag verkligen känner att jag vill äta, oberoende om det råkar vara pizza eller "riktig" mat. Huvudsaken är nu att jag får i mig något. Om det är skräpmat så får det lov att vara det. Så länge jag tycker om det jag äter så skulle jag bli helt överlycklig. Just nu smakar ju inget särskilt bra och det är så deprimerande. Jag äter bara för att jag måste och det gör mig ledsen.

Hoppas att du söker upp skolläkare när terminen börjar. Vad gäller förhållande till mat är det inte otroligt att du kan behöva lite hjälp på traven och så verkar det inte en dålig idé med några b-12 injektioner.

Vad gäller mat utan matlagning när du har dålig tillgång på kök så är nötter och mandlar bra extra energi. Avokado med röror.

#25 Kanske borde räcka i tablettform istället för att få injektioner? Injektioner låter ändå väldigt radikalt. Jag kan tänka mig att det skulle behövas om man är otroligt underviktig men nu är jag bara ca 4kg under normalvikt. Visserligen siktar jag på att gå upp ca 6kg men ändå. Jag tror inte jag behöver gå så långt som till att börja få injektioner. Låter också som om det är dyrare än tabletter?

Avokado skulle jag kanske borde satsa på. :)

Du kan ju alltid testa med tabletter men det är inte  bara undervikten man vill attackera utan aptiten och måendet. Enligt en uppgift från 2011 kostar 5 ampuller 120 och ingår i högkostnadsskyddet och sedan antar jag att det kostar ett besök till sjuksköterska.

Om du har ätit dåligt sedan förra sommaren är det inte omöjligt att du har dåligt med järnvärde också vilket kan göra en trött och orkeslös. En annan anledning att jag hoppas du kommer ha en läkarkontakt i framtiden är för att då tas det blodprover för att komma på vad för brister du eventuellt kan ha.

Får jag fråga hur lång du är förresten?

#23. som energikälla nej. Brunt ris är ett alternativ.

#27 Jag vet åtminstone att mitt hb är väldigt högt - 143. Så jag behöver åtminstone inte ta några järntabletter men jag tar dem ändå faktiskt eftersom de rekommenderade det då jag senast var och gav blod (förra året).

Det är dock den senaste månaden jag har känt mig ganska orkeslös och trött, vilket beror på att jag inte äter då ordentligt. Mitt hb är fortsättningsvis högt åtminstone.

Jag är runt 158-160. Så jag är ju inte särskilt lång och ska ju inte väga alltför mycket. Men jag väger ju nog för lite oberoende.

#23 Tassy, kolla denna:

http://www.youtube.com/watch?v=ZnnUULFb2jY

Aah, nice! Tack!

Jag har kämpat på som tusan och har nu lyckat gå upp till 47kg. Min vän som senast såg mig i september sa att han hade blivit nästan rädd då han såg mig då men att nu såg han att jag hade gått upp i vikt och att jag såg hälsosammare ut. 

Jag kämpar fortsättningsvis med att försöka gå upp i vikt. Mitt mål är åtminstone 50kg. Om jag går lite över det så är jag bara glad. 

Så här har min lunch och middag sett ut på sistone, plus tre piroger som jag brukar äta tillsammans med maten. Som efterrätt blev det en banan, två mandariner och en kiwi. Månne jag inte går upp ett par kg så småningom.

Det har inte varit lätt… Just nu kämpar jag mest med dessa otrevliga finnar som har börjat dyka upp i ansiktet. Inte kul.

Nu har jag nästan nått mitt mål. Jag väger nu 49,6kg och jag mår så mycket bättre. :) Det har tagit mig över ett år att nå den här vikten så det har verkligen inte varit lätt. Men jag mår så mycket bättre på alla sätt och vis just nu. :)

Det blev dock att sluta att springa för det fungerade inte för mig då jag förbrände typ allt jag hade stoppat i mig. Efter en joggingstur gick jag ner 600 gram (vägde före och efter att jag hade sprungit) och då insåg jag att jag kunde inte fortsätta med at springa. Så nu håller jag mest på med pilates och diverse övningar.

Vad skönt att du mår bättre! Du måste ha haft det jättejobbigt. :/ 

Orsaken till att du gick ner 600 g efter en löptur är inte att du gått ner 600 g fett, det är vätska som du svettas ut. Drick minst 0,6 liter vatten efter löpturen och ät lite extra så ska den nog inte påverka din vikt. :)

Lycka till!

Angående p-piller

När jag började med p-piller så gick jag upp 14 kg på 1,5 år. När jag slutade med dem så vände det tvärt och jag gick ner 12 kg på 8 månader… hittills. 

Det p-pillren gjorde med mig var att jag var konstant hungrig.

#34 Det hjälpte nog inte för jag vägde nog lika lite dagarna efter att jag hade sprungit också och då har jag väl ändå hunnit dricka och äta. :) Jag hörde att man förbränner extra mycket om man springer då det är väldigt kallt ute.

Tyvärr så är jag inne i en ny jobbig period där jag har tappat matlusten och likaså flera kg. Jag börjar bli så ofattbart trött på det här. Kommer man aldrig att bli normal?

#35 Det är ju där det största problemet ligger för mig - jag blir sällan hungrig. =/ Jag kan gå en hel dag utan att bli hungrig. Jag försöker dock ändå tvinga i mig mat.

Har du problem med de psykiska kan sjukvården hjälpa dig! Hitta en bra läkare som lyssnar på dig!

#37 Men vad skulle de kunna hjälpa mig med? Jag är annars en glad tjej men då det kommer till mat så tycker jag att det är bara jobbigt.

För den delen går jag redan till en psykolog. 

Annars tror jag att jag har råkat ut för någon sorts vårdepression.

Mat är oftast de första som gör att man visar täcken på att inte må bra, oavsett om man äter mycket, lite, inte alls, bara sötsaker eller om aptiten försvinner eller blir mycket större.. Jag har själv varit där…..