Vältränad tjockis.
Jag vet att jag inte borde jämföra mig med andra, brukar inte heller göra det men idag är en pissig dag. Det snurrar av tankar i huvudet. Är det något fel på mig? Hur kan det vara så att jag som springer flera gr i veckan, äter lagom och otroligt nyttigt, rör på mig på jobbet, promenerar varje dag är betydligt tjockare än folk i min omgivning som inte tränar, äter godis och dricker Cola varje dag. Hur kan det vara så? Är det något fel på min ämnesomsättning? Har andra bara tur genetiskt och jag otur? Jag ska vända mina negativa tankar till positiva. Men fortfarande, kan det vara något fel på mig? Varför jag är så fruktansvärt stor? Kan jag göra något åt det? Eller ska jag bara acceptera? Min kille har nyligen börjat ta tag i sin träning också. Han springer tillsammans med mig, har börjat simma och äter bättre, mycket har han tagit efter mig. Han som redan var smal innan har börjat rasa i vikt. Men jag som ha hållt på längre står helt stilla och ska bara acceptera ett liv som vältränad tjockis. Eller? Vad har jag missat? Vad gör jag fel?
I have no sympathy for people without empathy
Räknar du på något sätt vad du äter? För även om man äter nyttigt så kan man ju äta mer än vad man förbränner vilket leder till att man inte går ner i vikt.
För även om man tycker att man äter lagom finns det en hel del nyttig mat som är energirik så att man antingen får äta mindre av det eller träna bort överskottet.
En annan vanlig sak är att man överskattar hur mycket träningen förbränner, det är ganska intensiv löpning som krävs för att man ska förbränna en chokladkaka tex.
Är man kort/liten så blir det extra problem. Min man kan gå ner på mat som är 500-1000kcal mer än min mat om jag försöker gå ner inte medräknat träning (men medräknat vardagsmotion). När man är liten förbränner man också mindre då man tränar än vad en person som är längre/större gör.
edit: sen kan det ju vara så att du lätt bygger muskler, en liter muskler väger ju mer än en liter fett så ändras din kroppsform men inte din vikt kan det vara det som är "fel".
l'm back
Du kan ha haft otur i genlotteriet, sorry. Vissa kan äta godis och pizza varje dag och inte träna samtidigt som de är pinnsmala och andra går upp i vikt av att sitta på soffan en dag trots att dem äter nyttigt. Livet är orättvist. Jag går superlätt upp i vikt, men har svårt att gå ner.
Det positiva som du kan tänka är ju att du i alla fall har en frisk kropp. Bara för att man är pinnsmal betyder det inte att man har en frisk kropp, man kan fortfarande ha massa dåligt fett kring organen och om man äter dålig mat mår din kropp dåligt också. Ibland är det bättre att vara en frisk mullis än en sjuk smalis. Hälsan är ju i slutänden det viktigaste :)
Om du har gett det lång tid och du inte ser förändringar så äter du mer kontra hur mycket energi du gör av med. Troligen har du en långsammare ämnesomsättning än vanligt, jag är likadan och då får man helt enkelt var mer noga med vad man äter.
#2, tycker inte att det bör kallas otur alls.
Se det såhär:
Man är lyckligt lottad om man har låg förbränning. Man klarar sig betydligt längre utan mat. Kroppen använder energin mer sparsamt och har en effektivare förbränning. Man är uthålligare oxå
har man en sund/normal känsla för mättnad/hunger så är denna inställd efter förbränningen. Fast sen har ju människors mättnad/hunger-känslor rubbats ganska hårt senaste decennierna med tanke på de nya kostvanor vi fått…
#4 Nja, jag ser det mer som något negativt. Jag har mycket låg förbränning, visst gör det att jag bara behöver två stora mål om dagen men det gör att jag inte kan äta mina favoriträtter och äta skräpmat som jag gillar då jag går upp i vikt. Att ha låg förbränning enligt mig är bara positivt ifall det skulle råda matbrist i landet eller när vi förr var jägare och det kunde gå lång tid utan mat. Nu är det helt meningslöst med låg förbränning om man bor i västvärlden, och sjukt jobbigt också. Sedan kan jag tillägga att jag har ganska rubbat mättnadskänslor och äter aldrig tills jag blir mätt då mättnaden kommer 40 minuter efter jag ätit klart.
#4
Nu lever vi dock i ett samhälle där svält inte är ett problem för majoriteten. Snarare är energiöverkonsumtion och obesitas ett vanligare problem. Således är det ju rätt att kalla det otur.
Och visst. Det stora utbudet av närings- och fiberfattiga livsmedel har orsakat problem med folks endogena energibalanserande system. Största skräpet är läsken.
TS du har beskrivit mig.
Tränar/joggar mellan 4-6 ggr i veckan beroende på jobb, jobbar jag kväll eller natt är jag ute på en rask promenad på 4-5 km på lunchen.
Jag räknar kalorier så gott som slaviskt, mäter, räknar och väger och det är inte mycket onyttigt som slinker ner någon enstaka mörk chokladbit till kaffet ibland som loggas den med.
Loggar kalorierna i Lifesum och den är ställd på 1150 kalorier för att tappa 0,5 kg i vikt/vecka. Brukar äta upp de kalorier jag tränar bort för annars blir det oftast minus på skalan så de dagarna äter jag 1150-1750 kalorier. Det extra oftast i protein.
Resultat: Jag går upp i vikt :/
Surt sa räven om rönnbären. Fett säger jag om det mesta 🤪
Jag har också haft väldigt svårt att gå ner i vikt och har det även nu, trots att jag inte är så stor egentligen så har jag betydligt mer fett på kroppen än vad många i min omgivning har (bor ju också i Stockholm där nästan alla är jätte smärta) Enda gången jag har gått ner på hyfsat enkelt sätt är när jag haft körtelfeber eller på annat sätt svårt att svälja mat och har därför mestadels levt på glass och buljong. Men det är ju knappast hållbart. Du är långt ifrån ensam TS .
#1 Jag använder lifesum. Inte varje dag längre för nu känns det som att jag har rätt okej koll på hur mycket vad innehåller. Vad gäller kaloriförbränning så går jag på vad som står i Runkeeper och det skiljer sig ifrån vad som står i tex Lifesum så jag vet inte vad jag ska tro..
Jag är lång :)
#3 Så kan det absolut vara..
#7 Då är du noggrannare än mig.. För jag loggar inte varje dag längre, men jag inbillar mig att jag har relativt bra koll ändå. Äter jag lite mer än vanligt någon dag så tränar jag mer. Det kanske är som någon ovan sa: muskler. Men jogging är väl mer kondition än muskelbyggande så jag vet inte?
Önskar att det kunde komma något magiskt som gjorde det lättare för oss som har det svårare med vikten. För det är minst sagt surt när man tränar och har koll på maten och så är det folk runtomkring som äter donken varje dag och ser mer hälsosam ut än en själv.. Ja, jag mår förmodligen bättre inombords osv och det är jag ju glad för såklart. Men Hade ju gärna velat se ut som jag känner mig :)
I have no sympathy for people without empathy
Bara en tanke, det kan inte vara så att du äter för lite?
#10 det tror jag inte :)
I have no sympathy for people without empathy
Gammal tråd men måste uppdatera lite. Har sedan sist jag skrev varit på utredning kring min allmänt kassa mage, har gått med en IBS i ett par års tid, problem med förstoppning osv. Nu har man äntligen lyssnat på mig och se på f-n jag är tydligen gluten och laktosintolerant. Ska bara genomlida en månad till sen ska jag ta en biopsi för att de ska se hur illa ställt det är med tolvfingertarmen, de misstänker att den läcker. Det förklarar ju iofs huvudvärken som jag dras med ständig och ledsmärtorna som kommer om jag inte håller igång. Så snart är det dags att lägga bort gluten, laktos samt raffinerat socker då det gör att tarmen läker fortare.
ppiller?