Snälla hjälp mig!
Hej jag är en tjej på 16 år som är 175 cm och väger 76 kg. Är vegetarian sen 2 månader och trivs väl ganska bra med det. Jag har VÄLDIGT dåligt självförtroende och trivs inte med mig själv.
Jag tränar varje dag som att tillexempel promenera varje morgon och göra lite styrkeövningar (crunch, armhävningar, plankan mm) och ibland yoga. Brukar åka längdskidor också ca 1.5 - 2 mil åt gången, jag försöker att utöka det succesivt.
Jag tycket att det är jobbigt särskilt när min mamma tror att jag har fått något fel och är rädd att jag ska få anorexia. Det är bara för att jag tränar nåt varje dag har liksom inte någon vilodag men… Jag är väll rädd att jag ska gå upp istället för ner i vikt.
Vissa dagar så känner jag mig glad och uppåt och tänker inte på min vikt men vissa dagar så är man deprimerad som bara den. Visserligen så försöker jag att inte visa det för andra, särskilt inte för min mamma för hon blir så jobbig, säger saker som
-ja men du är ju inte tjock gumman, ta och varva ner lite, du kan ju vila idag osv.
Ännu värre blev det när jag pratade med skolsyster och berättade hur jag mådde, kom liksom inge vidare därifrån. Trots att hon ringde några veckor senare och undrade hur jag mådde, självklart så dum som jag är så drog jag den strörsta lögnen av alla och sa att jag mådde hur bra som helst.
Jag vill ha hjälp med att gå ner i vikt, få en fastare kropp och ett hälsosamt liv. Någon kost som någon av er andra har provat som fungerade bra för er?
Skulle vara överväldigad för era svar // Demon-Rat
Jag tycker inte att du verkar "överträna". Själv är jag vegetarian sen 13 år. Jag har inga viktproblem men äter väldigt nyttigt. Enklare att hjälpa till om man vet hur du brukar äta. På vegetariskt.ifokus finns det många vegetariska tips. Inte på hur man bantar, men hur man kan äta bra.
Hej!
Jag tror personligen att den allra viktigaste biten är att må bra psykiskt. Som du själv skriver så verkar du inte må något vidare. Jag undrar varför? Hur är det i skolan? Mycket skolarbete? Klasskamrater? Osv.
Det är jättesvårt att säga om du egentligen behöver gå ner i vikt, bara genom att veta hur lång du är och hur mycket du väger. Endel är kraftigare i naturen. Jag är en sådan och skulle aldrig passa i min egentliga idealvikt, mot min längd.
Däremot är det aldrig fel att ta vara på sin hälsa. Det får dock inte gå till överstyr. Tränar du något varje dag? Kanske ska du lyssna på din mamma och ta det lugnt nån dag i veckan. Du måste ju inte gå upp i vikt för att du sitter still. :)
Hur äter du hemma och i skolan?
Kanske ska du försöka prata med skolsyster igen om du tycker att hon verkar bra? Och förklara att du faktiskt inte alls mår bra, även om du inte har tendenser till något ätstörning. Jag tror du skulle behöva stöttning och råd därifrån. Hur du kan se på din vikt utan att må dåligt, och hur du kan fortsätta ta hand om din kropp, men ändå få slappna av.
*kramar*
//Ylva-Li
|| Studio Li (foto) ||
som sagt, du kanske inte är överviktig alls, men om du nu är det skulle jag rekommendera dig att dra ner på mat som innehåller mycket kolhydrater, pasta ris potatis bröd och sötsaker, och ät mer protein istället. Nu är du ju vegetarian, men kan du tänka dig att äta ägg? Jag äter inte så mycket kött men massor av fisk. Lax är nyttigt. Sedan jag drog ner på kolhydraterna har iallafall jag börjat minska i vikt
Vidare tycker jag absolut du ska ha en vilodag i veckan
Lycka till
Jag äter faktiskt ägg för proteinets skull och ja kanske jag ska prova att dra ner på mat som innehåller mycket kolhydrater. Har funderat på det förut men det har inte blivit av. Jag äter inte mer än 1 portion både hemma och på skolan, det är då lagom stor portion.
Det är väl inte mycket skolarbete på skolan, det är precis lagomt faktiskt. Klasskamraterna är bra men jag är ganska så osocial av mej, jag trivs bäst själv för det känns bäst så. Brukar inte gå på nå fester eftersom jag inte finner det nå roande alla gånger. Oftas dricker de bara och då tycker jag att jag har hamnat fel, då jag är nykterist.
Skolan började för mig idag efter vinterlovets uppehåll, det känndes lite kul faktiskt att träffa kompisarna igen efter 2 veckor eftersom jag inte har pratat med dem sen före lovet.
Jag kollade då om skolsyster var där men det var hon inte. Hon kommer då imorgon på torsdag och då ska jag prata med henne.
Oj, när jag var 16 år bekymrade jag inte mej alls för vikt och så. Synd att det blir mer och mer idag…
Jag skulle nog säkert låta som din mor och säga att du skulle ta det lugnt. Du växer fortfaramde och då är det inte bra att försöka banta men man kan föröka hålla koll på vad man stoppar i sej ändå.
Du är inte intresserad av andra sporter? ridning ex? Låter som om du skulle ha kompisar med lite mer samma intressen för att kunna ha lite kul och inte gå in i dej själv så mkt.
Jag har faktiskt ridigt förut och jag ÄLSKADE det! Har ridit i 4 år faktiskt. Men mamma fick mig att sluta med det, tycket att det var för dyrt…
Jag Pratade med skolsyster idag och även hon rekomenderade att jag skulle börja rida, så nu är det bara att övertala mamma och eventuellt kanske bli medryttare.
Jag har ridit på ridskola och hos en privatperson med egna hästar, tänker då satsa på det sist nämnda då efter som det är trevligare tycker jag.
#6 Ridning är ju väldigt nyttig träning. Kanske finns det något billigare alternativ till ridning? Medryttare som du nämner kan kanske dra ner kostnaden för ridskola. Hör med stall, eller sätt ut en annons i lokaltidningen.
Kanske finns det någon som har häst i närheten, som kan tänka sig att du kommer och rider någon gång i veckan för en billigare summa än en ridskola?
Det finns en ifokussida för just ridsport. Kika runt vad som finns här så kanske du kan få mer tips och råd med det. :)
//Ylva-Li
|| Studio Li (foto) ||
#6 behöver ju inte ens vara ridning… jag menar hitta någon som ex har shetlandponnyer…. häng med ut på utställningar, det är superskoj. De flesta som har shettis vill gärna ha extra medhjälpare till sådant.
Det låter ju inte dumt alls! Bäst jag kollar runt då här där jag bor nu på direkten.
Starta ny diskussion