Oj 30kg! Jösses så duktigt! :D 64kg kanske är en bra vikt för dig annars?

Oj vad du kämpat!

Jag gick för två år sen ner 14 kg med cambridge. Men dem har jag gått upp nu, hittade ingen balans.

Nu går jag på nutrilett och allevo, tänkte gå ner ca 10 kg.

Lycka till! =)

jag tänkte testa cambridge, men klarar inte av de där produkterna - kräktes av dem - så det gick åt skogen…

Har hittat den perfekta kombinationen….1 shake på morgonen, 1 viktväktarlåda till lunch på jobbet och en banan kl 15 och sen en shake till middag och sen kvällsträning på det…..vågen tickar neråt igen

Jag testade cambridge innan men efter knappt 2 veckor gav jag upp, mådde illa av shakerna/sopporna och blev yr o kallsvettig, mådde inte alls bra. KAN omöjligt få i mig 3 liter vatten på en dag också, jag dricker knappt vatten nu för jag HATAR det. :/ Sen är det rätt dyrt..

Men nu har en kompis till mig gått ner 11 kg, 2 storlekar, på 3 veckor. Och då blir man ju lite peppad! För ingen "vanlig" äta enligt tallriksmodellen-diet funkar för mig :/ Men man måste ju även lära sig det så småningom, men även när jag sköter det bra så händer det inget. Känner att jag behöver en kickstart!

Så nu funderar jag på att äta cambridge i 3-4 veckor till att börja med och se, problemet är att jag kommer äta lite vanlig mat nu när det är skolavslutningar o klassen ska ut o äta o sådär, så frågan är, bör jag köra ren kur alla andra dagar o sen äta middag dom dagarna då jag ska där eller ska jag köra kombinerad kur hela tiden och äta vanlig middag resten cambridge?

#5 men oj, 11 kg på tre veckor är inte bra, det går alldeles för fort!

#5 Kanske inte, men det är ju meningen för o få en kickstart, sen ska man ju gå över i att äta kombinerat mat o cambridge för att i ett senare steg gå över till tallriksmodellen o hålla vikten eller gå ner saktare…

Hej!!!!

Oj vad jag känner igen mig i dig…..

Jag gick ner 30 kg med Cambridge för ca 1,5 år sedan. Nu har jag gått upp 5 kilo sedan i somras. För ett par dagar sedan bestämde jag mig för att nu ska de bort och gärna några till. Kontaktade min gamla konsulent igen i måndags och åkte och köpte käk för två veckor på tisdagen.

Är inne på min tredje rena kur dag och det är inte lätt. Igår så tog jag mig en liten tugga på ostbiten men kastade resten i frysen. Ångrade mig efter tuggan och tänkte nu har jag förstört det… Men det ska inte ske igen.

Det jag vill ha denna gång med kuren är en "kickstart" för att komma tillbaka till mina bättre vanor som jag haft. En jobbig händelse i mitt liv har gjort att mina gamla tänkemönster kommit tillbaka. Har tillåtit mig att äta för att döva mina känslor. När jag vägde mina 30 kilo mer, var det så jag gjorde, fast då av andra skäl.

Vill gratulera dig Begin som hållit dina 30 kilo och nu är redo för att ta 10 till. Ska vi kämpa ihop och peppa varandra?

Sarah i ovanstående inlägg har rätt i hur man gör. Du har säkert själv provat då du vet vad det handlar om.

Har mött på många som varit negativa till Cambridge och liknande kurer då jag körde den. Började juni 2007 och slutade januari 2008. Men det som är det roliga i det är att några av de som var skeptiska har börjat att köra den själv.

För mig blev det min räddning för jag hade testat div bantningskurer. Hade en mycket bra konsulent som gav god stöttning genom min resa. Kändes lite pinsamt att komma tillbaka till henne i tisdags men hon var glad att se mig och att jag tog tag i det nu istället för att vänta och komma tillbaka när det gått för långt.

Tror inte på att använda någon lågkostdiet som en tillfällig lösning, först gå ner 20 kilo sen gå upp de, puls mer. Då kan det rent ut sagt vara skadligt för kroppen. En lågkostdiet ger en chansen att börja om sitt liv och tänka igenom vad som gått snett i sitt liv. Sen måste man vilja förändra hela sitt liv och kasta bort de gamla kostvanorna. Där har jag tänkt hamna igen, har nu gett mig chansen att komma tillbaka i mina "nya goda vanor" igen.

Kram Lisa

Ps detta blev jättelångt och utlämnande men kände att jag ville berätta, ska bli spännande och se vad ni andra tycker. ds.

Ps 2. Vill säga att det inte är något misslyckande att gå upp sina kilon igen, tror det handlar om att man inte var redo att förändra sitt liv då. Kanske inte den stöttning i sin omgivning fanns. Själv gick jag upp mina genom en sorg. ds

#8 Jo jag har testat kuren i någon vecka men pallade inte ren kur o gav då upp. Så nu ska jag testa kombinerad kur med ett mål mat om dagen till att börja med o se om det händer nåt ändå. :) Jag är lite skeptisk till "pulverdieter", men cambridge känns ändå seriös eftersom den har konsulenter, hälsopapper o grejer just för att det kan va farligt för vissa osv. Hur seriöst är nutrilett som man köper på ica? Så ska jag köra pulver ska det vara cambridge fastän jag tycker om nutriletts shakes mkt mer :p

Men nu när min vän gick ner 11 kg blev jag såå peppad att testa på det igen!! :) Jag va bra på matvanor o träning i 2 månader nu men så hände inget o jag tappade lusten så nu är jag i gamla vanor igen, så jag behöver få en kick o se att jag verkligen går ner i vikt eftersom inget händer nån gång! Då blir jag peppad när jag kan se att jag kan köpa lite finare sommarkläder om nån månad o sådär :D Då kommer jag va så peppad att fortsätta. Nu ska jag bara hitta en bra konsulent som ja gtrivs med, mna vet ju aldrig.. :S Och dom jag gick hos i Gävle va bra när dom rekommenderade olika produkter o man fick göra hälsokontrollen men dom gjorde inget mer än så, peppade o hur man skulle gå över till vanlig mat o sånt så jag visste inte detta då.

Men nu så, bara jag får pengar ska det inhandlas! ;)

#8 PS. Du har ju i alla fall bara gått upp 5 kg av 30, eller har jag fel? :) Alla som säger att man fgår DIREKT upp sina kilon + mer av detta om mna börjar äta mat igen. Men du gick inte upp förens du började i dina gamla vanor alltså.. Och det är ju förståeligt det va ju så man gick upp, vissa kan äta vad om helst utan o gå upp i vikt men vi kommer alltid göra det, dock kan man säkerligen unna sig godsaker o god mat o inte gå upp sen också bara man håller sig till en bra mat o rör sig, annars. Och när jag går upp 2-5 kg kommer jag utan tvekan börja för o gå ner dom igen för jag vill inte bli såhär stor igen :)

Nu är jag bara rädd för all hud som blir över, vart den ska ta vägen. Lär väl inte kunna gå i bikini ändå. Men hoppas, hoppas att det drar ihop sig lite när jag iaf bara är 21 år ;p

Hej Sarah!!

Du har så rätt, jag har gått upp 5 kilo. Men de ska bort. Bättre att göra det i tid än göra det är 10. Att många går upp alls sina kilon samt får lite mer därtill kanske inte har lyssnat på sin konsulent. Man måste göra intrappningen av maten enligt den modell som finns för Cambridge, gäller nog alla de andra pulverdieterna. Har inte testat dem. Sen måste man ha viljan att förändra sina matvanor helt och inte gå tillbaka till de gamla. Tror man att man kan äta som förr efter en snabb viktminskning så går man upp dem fort.

Om jag ska bli personlig så hamnde jag i mina dåliga vanor då min mamma var sjuk här under vintern. Men var i dålig relation innan som gjorde att det börjde gå upp 2 kilo så smått. Kunde dock acceptera det då jag hållit mig så länge. Men under vintern så blev det oftare fikabröd, dålig mat och sen kom jag helt ifrån min träning. Min mamma dog här för ca två månader sedan och då tillät jag mig själv dedär extra godiset i form av ostbågar, smågodis osv. Det blev nästan dagligen och var upp i 7 kilo för mycket. Men fixade två genom traditionell metod. Nu vill jag bryta allt helt och därför har jag valt kuren igen. Då får jag chans att tänka igenom det som blev fel och börja om och få en nystart på mitt tankemönster. Faktiskt ganska skönt att inte behöva tänka på mat ständigt heller. Sen får man ju även bort sockersuget automatiskt. När jag slutade med kuren januri 08 så tog det månader innan jag åt godis igen. Vill få en sund relation med godiset igen, där man kan unna sig ibland men inte på det viset jag gjort på sistone. Tror att mycket handla om att vilja bryta ett gammalt mönster i sitt liv.

Jag vill inte väga 90 kilo igen mot mina 1,64 cm. Det är min stora morot i livet. Då vet du var jag är nu. Har inte för avsikt att bli supersmal heller för jag har aldrig varit det. Jag vill nå den vikt där jag kände att detta är lagomt för mig. Tror nog inte man ska haka upp sig i alla tabeller som finns. Man ska nog hitta en vikt som känns lagomt för sig själv.

Köpa på ica osv. Tror nog att man ska ha en konsulent i bakrunden som kan ge en alla tips så man inte går upp allt igen. Sen att de också kan säga stopp. Vet inte hur du ligger till viktmässigt mot din längd men det kan ha betydelse när man diskuterar lågkaloridieter. De är inte heller bra för alla människor, men för de jag känner som haft grav övervikt som mig själv har de varit en räddning för att må mättre. Många gör det för att slippa framtida sjukdomar osv. I min familj finns både hjärt och kärlsjukdomar och diabetes och så vill jag förebygga det.

Hud beror nog på hur mkt övervikt man har. Handlar det om höga siffror så kan det bli kvar lös hud.

Kul att det gått så bra för din kompis. Det kommer att göra det för dig med.

Lisa

#11 Ja det är klart, men även om man går ner med nyttig mat o promenader går man ju upp ihgen om man går tillbaka till sina gamla vanor. Kanske inte lika snabbt, men man går upp dom, dom har ju satt sig där av en anledning innan :)

Jag beklagar :/ Det blir ju lätt så, vissa äter sig ur sorg o vissta svälter sig, typ. Jag själv (har inte vart med om nåt sånt iofs) har mått psykiskt dåligt med deppression o panikångest länge och har dövat smärtan med mat, det är inget bra sätt men det blir tyvärr så..

Jaj ag satsar på att när jag är nöjd med hur jag ser ut i kroppen, då är det klart. Ska inte alls kolla på siffror på vågen mer än att så jag ser när jag går upp, vad jag ligger på för vikt, men är jag nöjd med kroppen som den är vid 5 kg över min målvikt, då stannar jag där.

Ja jag vill ner i vikt för o slippa sjukdomar och jag kommer inte ner med nåt annat just nu så jag vill få den där kickstarten. Jag väger 97 kg till mina 175 cm så det är alldeles för mycket. Ungefär 20-25 kg har jag tänkt gå ner åtminstone.. Vill må bättre både psykiskt o fysiskt…

Jo det r klart, detta är ju ganska höga siffror, men tror ändå att det drar ihop sig bättre ju yngre man är, när amn är 50 stannar nog huden ändå tyvärr.. När nan ligger på 25 kg övervikt, men kanske kanske kan det dra ihop sig på mig…

Tack tack :)

Hej Sarah!!!

Tack för att du vågat öppna dig och berätta. Jag kan säga, oroa dig inte över slapp hud. Nu när jag vet hur du ligger till så kan jag säga att jag inte fick så mkt av det. Visst blev rumpan slappare och lite på magen men sånt kan fixas genom att man får muskler.

Tycker ditt resonemang låter jättesunt ang hur du vill ligga till mot din målvikt. Målvikt är även svårt, för det gäller tror jag att inte lägga sig för lågt heller. Sen har man också fått en kraftigare benstomme när man blivit/ varit överviktig och då måste man även se till det. När kilona försvinner så kanske de inte försvinner där man tänkt sig. Det vet jag. Men det får man leva med.

Kan även säga att allt löser sig inte när man gått ner på det fysiska planet. Kan säga dig att visst ser jag att jag är mindre nu å att jag kan köpa helt andra kläder idag mot förut. Men jag är samma person som förut. Till det yttre har jag ändrat stil och gillar min nya lite tuffare stil. Den psykiska biten har tagit längre tid och brottas med den biten än. Visst kan jag se att jag är mindre men…. Sen har nog tyvärr samhället gjort att man hela tiden gjort att hela tiden strävar att duga inför andra människor istället för att kunna duga inför sig själv. Att duga inför sig själv är nog det svåraste av allt.

Samhället kan vara media, närs å kära, arbetskamrater osv.  När jag stod där för ca 1,5 år sedan blev jag förvånad över mycket. Hux flux dög jag i mångas ögon och fick höra saker som jag inte trodde var möjliga. En del människor vet inte vad det handlar om. Man är inte en osmart person fast man har extra kilon,  man är inte en sämre människa. Finns många förutfattade meningar, som en del människor bär på och som de inte heller är rädda för att säga heller. Ordet respekt är viktigt i detta sammanhang. En del vet inte vad det ordet innebär. Blir faktiskt annorlunda behandlad idag mot när jag vägde som mest. Det skrämmer mig, för jag behandlar människor som jag  själv vill bli behandlad. Gjorde det innan och gör detsamma nu.

Kom nog ifrån ämnet nu lite men ville få det sagt.

Lisa

Ja det är klart, men jag blir nog i alla fall mer nöjd över att kunna köpa lite snyggare kläder än jag kan just nu. Jag har aldrig mått så åligt över att köpa kläder t ex, kan inte ens köpa jeans längre. Bara när jag vägde 10 kg mindre kunde jag åtminstone hitta snygga kläder. :)

Ja samhället är som det är.. :/ tyvärr!

Om man tänker på hur det i exempelvis Usa då finns det snygga kläder att köpa för människor med extra kilon. Var där en gång i tiden och jobbade som au- pair, så jag minns lite från den tiden. Men det börjar bli bättre här på den fronten. En av mina vänner köper alltid snygga kläder och det går att hitta, fast man får leta samt att det kostar lite mer. Vilket är galet, men det går. Å de sitter snyggt med, vilket är viktigt.

Finns här som stöd om du vill ha det. Vet ju vad det handlar om.

Visst är samhället som det är men jag tror att den lilla människan kan göra en hel del bara genom att smitta av sig med sitt tänk.

Lisa

 Ps. Ska berätta en sak till, jag måste rensa ur min garderob här framöver, för jag har sparat kläder ifall… inte vågat lämnat bort dem än. Men det ska ske. ds

Ja det är ju det, men det är väl än mer accepterat att vara stor där också..

Okej :) Jo man bör ju vara nöjd och kunna sprida det vidare men dessvärre vill jag ner i vikt både av hälsoskäl och för att se bättre ut. Det är ju fysiskt jobbigt att vara så tung också.. Jag har alltid varit smal som yngre och då tar det ännu hårdare att bli så överviktig.

/Sarah

Jag körde två veckor ren kur innan påsk, gick ner 6,4 kg totalt då. Sen orkade jag inte mer då, jag höll på att bli tokig av att inte få tugga nånting och var äcklad och trött på shakerna. Sen bestämde jag mig för att lägga av, men då orkade jag inte med att gå över till kombinerad så jag började äta som vanligt igen. Gick faktiskt inte upp så himla mycket, mest vattnet. Sen började jag med GI istället ett tag, men orkade/hann inte med det eftersom jag aldrig hinner laga mat hemma.

Nu har jag börjat igen, är på dag 3 idag och jag upplever både den här gången och förra att det inte alls är svårt med de första dagarna! Förra gången hade jag en del ont i huvudet och var hängig och seg, den här gången har jag haft lite ont i huvudet igår och var trött efter några timmar på stan men inte mer än så än så länge. Däremot är jag lite nojig över att jag ska ha svårt med koncentrationen, eftersom jag har två tentor om två veckor och därmed måste plugga jättemycket. Att jag börjar igen är för att jag inte går ner nåt trots nyttig mat och regelbunden träning, och sen bestämde jag mig efter att ha ätit alldeles för mycket onyttigt i helgen och kände att jag behövde vända på det igen.

Förra gången upplevde jag att jag inte kom in i ketos ordentligt, men då drack jag en del cola light eftersom man enligt uppgift kunde göra det. Hittade sen att det kunde förstöra ketosen, så jag slutade med det också.

Tilläggas kan att jag aldrig direkt får i mig 3 liter vatten. Det går bra ändå. Försöker att alltid ha med mig en vattenflaska (0,7 l) som jag får i mig minst två av per dag, plus att det blir ju åtminstone ca 0,7 till när jag tar shakerna.

Förra gången tränade jag ingenting. Sen jag slutade med den omgången har jag dels börjat cykla överallt och får alltså mycket vardagsmotion, men dessutom har jag börjat träna 2-3 gånger i veckan och tänker inte låta cambridge stoppa mig. Rimligtvis innebär det att jag bör gå ner ännu snabbare. Tränade första dagen och det gick bra, och ska iväg igen strax nu.

En annan lustig sak är att jag både den här gången och förra drömmer "mardrömmar" om att jag hetsäter massor av mat, glass och annat onyttigt och sen drömmer att jag kommer på att jag visst höll på med cambridge och får dåligt samvete. :)

Det där med stöd utifrån är jättesvårt. Jag var helt övertygad om att alla runt mig skulle döma mig om de fick veta det, och några av dem gjorde också det och försökte få mig att sluta. Däremot min mamma som jag trodde skulle fnysa, visade sig faktiskt väldigt supportande men på ett realistiskt sätt. Hon har själv testat andra pulverdieter och håller på med det då och då. Samma sak med syrran. Det var en enorm befrielse att få prata med någon om det!! Kunna gnälla av sig lite. Även om mamma också var väldigt krass när jag fick "biverkningar" som att jag frös som en isbit och konstaterade att det är så det blir om man inte äter nästan några kalorier. :)

Den här gången ställer jag mig på vågen varje morgon. Förra gången ställde jag mig inte på den förrän efter 2 veckor. Jag tycker att det är intressant att se vad som händer. Hittills har jag gått ner exakt ett kilo per dygn, så rimligtvis har jag väl släppt ifrån mig det mesta av vattenvikten nu.

Den stora svårigheten tycker jag är dels att man hela tiden får smyga med det. När jag är i skolan och måste ha i mig nåt så får jag låsa in mig på en toalett och fixa det och hälla i mig snabbt. Man tappar det sociala lite också. Sen när man är på café så får man sitta där och titta på när andra äter och det kan vara oerhört frustrerande. Dessutom har jag alltid mjölk i mitt te annars, och det kan jag ju inte ha nu. Men då får jag helt enkelt vänja mig vid att dricka det utan. Förra gången höll jag på att bli tokig efter all mat jag saknade under andra veckan, och skrev listor över saker jag skulle äta när jag började äta vanligt igen. Den här gången låter jag helt enkelt bli att tänka på det. Jag känner mig mycket starkare och bestämdare en här gången, och kanske mer förberedd. Jag vet inte.

Nåt som jag däremot tycker är väldigt viktigt är vilken konsulent man hamnar hos. Den konsulenten jag var hos första gången gillade jag verkligen INTE! Jag tyckte att hon behandlade mig som ett barn, som om jag inte fattade nånting. Gillade inte alls stilen. Plus att hennes instruktionsgrejer, rummet där hon hade introduktionsgrejer och sånt, kändes alldeles för mellanstadiet för att jag skulle kunna ta det på allvar. När jag skulle handla en annan gång var det stängt hos den första så jag gick till en annan som var en yngre tjej som var mycket mer på samma nivå som jag, jag tyckte mycket bättre om henne så om jag ska handla igen (har ett par veckor kvar från första gången och vi får se hur länge jag kör den här gången) så går jag nog till henne.

Vet inte riktigt hur det ska gå i sommar. Ska bo & jobba 7 veckor i England och de är ju inte direkt kända för att vara bra på nyttig mat. :) Kanske bor jag ta med mig cambridgemat för de veckorna istället? En av mina kollegor som jag ska bo ihop med är också cambridgeätare, så kanske kunde vi stötta varandra. Kanske skulle jag äta en måltid cambridge om dan, dvs den måltiden som vi inte får hos värdfamiljen? Är vegetarian också så är lite orolig att jag inte kommer få i mig tillräckligt med protein - cambridge kanske vore det bästa att åtminstone komplettera med…

Oops, det blev långt, men jag behövde nog skriva av mig lite tror jag. :)

Förresten kör jag uteslutande på chokladshaken, det är den enda jag pallar i längden. Sveper i princip ner den, men den är faktiskt helt okej. Som att dricka varm choklad. Kör alltid med varmt vatten när jag kan, så det löser upp sig ordentligt och inte blir klumpar.

jag har käkat cambridge en vecka. Var meningen att jag såklart skulle fortsätta. Men min konsulent tog mer betalt än jag räknat med så det blev för dyrt. ca 600 i veckan :S

jag mådde dåligt dag 2 och sen flöt allt på. Jag kände ingen hunger och jag fick i mig 5 liter vatten om dagen. Dock var det psykiska ett hinder. att jag inte fick tugga och att se sambon äta vanlig mat var jobbigt som attan. Jag gick ner 5-6 kilo på den veckan och är säker på att jag hade nått min målvikt bara jag hade fortsatt men som fattig student är 600 i veckan mkt tyvärr

Det SKA kosta 22-23 kr/påse soppa/shake och likaså för barerna tror jag. Drycken ska kosta ungefär 8 kr/påse, så leta en annan konsulent i så fall!!

jo jag vet.. hon tog 500 för en veckas "kartong" men sedan tog hon även 100 kr för att man kom dit och köpte dem också (eller ja hon passade på att prata lite också ) för att hon hyr en lokal som kräver mer pengar

jo jag vet en till vid samma område som säljer hemma som är billigare men jag vet inte, ska nog försöka gå ner på egen vilja, går det inte så börjar jag med det igen.

Öh så borde hon inte få göra :S

näh man tycker inte det men så gör hon, och det informerade hon inte mig om så ja, det blev mkt pengar :S

För min del sparar jag pengar på cambridgepåsarna. Det blir ju runt 2000 i månaden och förvisso är jag student och borde klara mig på mindre än så, men jag har alldeles för dyra matvanor eftersom jag aldrig hinner laga mat… Så när jag faktiskt äter ren kur så är det ett plus i budgeten. :)

Som jag skrev ovan så är det där med konsulent jätteviktigt. Jag tyckte inte alls om den jag var hos förr. Hon tog också betalt extra för en helt värdelös introduktion som man var tvungen att genomlida för att få handla av henne. Efter det är det dock bara påsarna och det som kostar.

#24 Det är nog samma här ;p Jag äter för mycket sushi o sånt haha.

#24

ja det är iof lite pengar om man tänker på hur mkt "mat" det egentligen är MEN jag har en sambo som äter vanlig mat och då blir det plötsligt dubbel matkostnad om jag äter cambridge eftersom jag inte äter så mkt riktig mat annars.

#25 Jo det är ju samma här.. Eller jag äter väl mycket mat men har ju min sambo som måste ha riktig mat. :) Men ska försöka testa detta ändå.. Måste få en kickstart!=)

jo en kickstart är ju väl behövd även hos mig då motivationen inte alltid är på topp. Nu har jag dock lagt små mål till mig själv varje dag som jag ska klara och förhoppningsvis minskar jag i mått så småningom :)

har en massa cambridgepåsar över för er som vill köpa. Vet att jag inte får sälja egentligen men min konsulent köper inte tillbaka dem och jag säljer hellre till personer som redan äter cambridge och går till en konsulent än till vem som helst på tradera :P

#28: Vilka sorter har du, och vart bor du?

#28 Jag är intresserad! Om dom är billigare än hos konsulenten :)

#29 #30

jag minns inte riktigt nu (kan kolla noggrannare sen) men jag har choklad, banan, alla tre soppsmakerna, jordgubb och så har jag mintchoklad. osäker på om jag har vanilj. jag bor mellan hudik och sundsvall..

vet inte vad jag tänkt ta för dem.. det är nästan 2 kartonger. de är inte dyrare än konsulenten iaf ;) kan hända att jag gör ett paketpris hehe

Jag är intresserad av choklad, mintchoklad o jordgubb i så fall =)

Hör av dig med prisuppgifter + fraktkostnad isf ;) Eller ev kan jag hämta dom i Hudik när jag åker hem till min familj i Söderhamn nästa vecka :)

#32

ja jag ska kika igenom hur många jag har av dem issåfall. och räkna hur det blir med frakt och pris per påse :) hudik skulle nog gå att ordna :)

#33 Men annars betalar jag för frakt! :)

ja men som sagt, ska leta fram vilka påsar jag har av varje så återkommer jag så snabbt jag kan :)

bra bra :)

Hur fungerar det när man är klar med sin kur? Vad ska man äta då?

Vanlig nyttig mat, som när man ska hållavikten /gå ner i vikt på "vanligt" sätt. Man trappar ju upp med mat först så man inte går upp allt sne äter man nyttigt så man håller vikten =)

Jag gick på ren kur i 19 veckor för två år sedan och gick ner 36 kilo. Var nere på 92 kilo då, men idag väger jag runt 110 kg, så jag har ju gått upp en hel del. Jag har provat att köra ren kur flera gånger efter det också, men inte "fått till det" och "bara" klarat ca 3-4 veckor. Och sen har jag gått upp det jag gått ner + lite till.