
Jag förbjuder inte mej själv något!
Hej alla!
Igår var det mitt 2-veckorsjubileum av mitt "nya liv" Glad Jag har varit duktig och hållit mej inom mina ramar för den så kallade "dieten".
Jag har satt upp mina egna mål och tar det i min egen takt eftersom jag har haft 100-tals dieter och bantningskurer (började banta i 3-4 årsåldern, jag vet att det låter sjukt), och nu vill jag in i det för att lyckas! Jag är så förbannat trött på att alltid misslyckas och falla tillbaka i gamla vanor.
Jag har lyckats tidigare och gick ner 15 kg på 3 mån, men de kilona är sedan länge tillbaka med råge… Jag blev större än jag nånsin varit och bara att se foton på mej själv fick mej att vilja kräkas och ibland även nästan vilja ta livet av mej. Tilläggas bör att jag alltid haft ätstörningar pga av en nära släktings påverkan på mej och min kropp sedan dagisåldern.
Mitt första stora viktras fick jag på lekis, alltså när jag var 6 år (!!). Och sedan dess har det bara eskalerat, när jag var 13 fick jag anorexi och vid 14-15 övergick det i bullimi. Jag gick från 62 kg (11 år) till 46 kg (13 år) till 54 kg (14 år) till 67 kg (18 år) till 78 kg (19 år) till 62 kg (19 år) och nu väger jag mej inte längre pga fixeringen som kommer av det, men skulle tro att jag för 2 v när jag började vägde ca 85 kg och nu ca 82-83 kg.
Min metod är att kraftigt dra ner på godis, chips och allt annat onyttigt. Att börja äta oftare (förut åt jag ca 10 på fm. och sen 23 på kvällen och inget där emellan), för att få igång förbränningen.
Och att inte förbjuda mej själv något!!!
Det sistnämnda är nog det viktigaste för mej då jag blir extremt trotsig när jag vet att jag inte får något. Men när jag vet att jag får om jag vill så blir chokladkakan inte alls lika frestande. Mindtricks à la moi :)
Dessutom tillåter jag mej själv att äta gottis vid speciella tillfällen som vid fest eller t.o.m. en liten chokladbit vid mens etc. Det viktigaste för mej är att förändra vardagen för det är den som är boven och inte tårtan på kalaset!
Så snälla håll tummarna att jag når min drömvikt och målvikt - 57 kg - detta året (jag är 164 lång). Jag håller tummarna för er!

Åh just det! Jag mäter min viktminskning i klädstorlekar, när jag minskat en storlek så räknar jag med att ha gått ner omkring 5 kg då det är vad jag hört ska vara en storlek.
Så jag går ner i 5 kg-etapper.
Det låter toppen, jag försöker med ungefär detsamma. Detta med att förbjuda skaer för mig själv gör att jag tre dagar senare frossar i det. Nu har det gårr bra ett tag och jag går ner i vikt.
Lycka till.
Vill du läsa om mina framgång och motgångar så kan du kika in på www.iamiamaria.blogg.se/halsa
//Maria
Everything will be okay in the end, if it´s not okay it´s not the end.

Det verkar som om du gör det hela på rätt sätt! Lycka till med ditt nya liv =)