HURRA OCH GRATTIS!

Själv slutade jag att banta för ett tag sen och går ner ÄNDÅ så smått. Inte fort alls, men ändå!

Jag äter LITE av det som jag är sugen på.

Förbjuder mig ABSOLUT inget. För DÅ vill man verkligen ha det!

Motionerar genom dagliga promenader nu, utan viktstress. Jag NJUTER istället!

Heja Dig!

Tack, och grattis till din viktnedgång utan bantning. Själv blir jag lite extra motiverad av att ha stegräknaren på mig. Vill helst komma upp över 10.000 steg/dag gärna 11-12.000 steg ;)  Igår slog jag mitt personbästa med 21388steg, plus cykling till jobbet 2 mil tur och retur….. men det är inte varje dag det blir såna kraftansträngningar precis ;) Vet faktiskt inte ens vad jag väger, sist stod den på 92kg, misstänker att jag har gått upp lite =S Men till mina 176cm så borde jag väga max 76kg….. Men man får vara glad för det lilla. Har vägt 104 som mest utan att vara gravid, och 118kg som mest innan förlossning. Ska försöka ta mig in till gymmet imorgon innan jobb, om inte förkylningen blir värre.

Ha det gott & Njut av livet, det ska jag göra from nu!!!!!

Ni skriver att ni inte vill banta men gå ned i vikt. Hur gör man det? Viktnedgång handlar alltid om förhållandet mellan energi in energi ut.

Ja, men jag tror att vi har mindre energi IN och mer UT, nu när vi "tillåter" oss att äta lite av ALLT. Vi orkat tänka på motion utan att det blir som en piska. Så då gör vi det gladeligen istället!

Och att vi slipper viktstressen. Den gör mycket!

Det blir en sorts automatik i kroppen, kan man väl säga. Att kroppen fattat "klyket" nu.

Ja visst, får man inte i sig mer energi så är det fine. En långsam viktnedgång är lättare att hålla för många. En långsam viktnedgång kan ju även ge motivationen en törn. Men så är det ju, olika metoder för olika människor. Mår man inte bra av diverse dieter så ska man inte gå på dem.

#3 Att banta är ju att gå på olika dieter som innehåller väldigt lite kalorier, och då går man ner i vikt fort.

Men sen att välja att börja äta sunt och motionera mera innebär inte att man bantar.

Ingen ska egentligen banta, det är inte bra för kroppen, men kan vara en bra kickstart innan man lägger om kosten, om det funkar.

Grattis till dig som kommit in på (enligt mig) rätt tänk! =)

Hoppas du kommer att må bättre och så småningom tappa i vikt också =)

#1 Varför inte ta itu med ditt förhållande till mat. Jag tror att de allra flest överviktiga har ett matmissbruk. Jag har själv börjat i en grupp där vi med hjälp av KBT kognitiv beteende terapi ska ändra vårt tankesätt och på så vis minska i vikt. Har bara gått två ggr men det verkar jättebra. Rekommenderar det verkligen.

#8 carint

Om Du menar mig, så har jag fått ett fint förhållande till mat nu. Ingen matångest och ingen bantarångest.

Jag är FRI!

Det är det jag försöker…. Ändra mitt förhållningssätt till mat ;) Har lånat hem lite böcker om KBT, det verkar bra, ska försöka själv först och om jag märker att jag behöver mer stöd och stöttning så ska jag se om det finns någon KBT-grupp eller likn. i närheten. Jag vet att mitt problem sitter i huvudet i första hand, jag vet hur jag "ska" äta för att gå ner i vikt, men det är orsaken bakom varför jag har misslyckats gång på gång som jag måste ta itu med nu. Men jag ser positivt på det här och har slutat se mig själv som ett "offer" som inte "kan" och inte har någon karaktär. Man har alltid val att göra här i livet, och jag kan välja om jag vill äta en normal portion mat och njuta av den och känna att jag blir mätt och nöjd och förhoppningsvis gå ner sakta i vikt, eller kan jag välja att köra strikt och rasa i vikt eller kan jag vräka i mig mat, godis och kakor tills jag mår illa och får ångest….. Just nu väljer jag det första alternativet ;)

#3 Det är inte svårt. Jag bantar inte men har ändå gått ner 10 kg och har nu den kropp jag alltid velat ha.

Man måste inte banta för att gå ner i vikt.

Håller med om att man skall låta det ta lite tid då blir resultatet bättre, jag har varit oerhört strikt i perioder med min viktnedgång, men jag orkar inte hålla den strikta inställningen så länge, det blev för stressigt kände jag, visserligen rasade jag i vikt första tiden men sedan stod det stilla och hoppet sjönk i botten.

Numera smakar jag lite av det mesta, gick ner ett par kilo i sommar, det är jag glad över, men vågen tar jag bara fram ibland.