Ska bli spännande att se vad du får för svar..  Mat är min stora akilleshäl och vill gärna äta och belöna mig för både ditt och datt, och det funkar inte när man är överviktig och vill få bort några kilon..

Hoppas du får många svar :)

Växter till trädgården!

vågen/måttbandet i sig är en enorm belöning, annars köper jag gärna nya kläder om jag varit extra duktig.

#3 Det är klart, men i början är det svårt att känna att 1 kg är nåt liksom.

Kan behöva lite pepp! :p Fast svårt o belöna sig med annat när man inte har pengar.. :(

#4 Det är nog individuellt hur man upplever vågen. Jag jublar högt så fort det har gått minsta lilla på minus. För mig är 1kg mycket.

Missade att du ville ha förslag, hmm. Det blev svårare

Belöningen för mig är att jag mår bättre både fysiskt om psykiskt då jag äter rätt och motionerar så jag går ner i vikt, för mig är det alldeles tillräckligt som belöning.

Jag belönar mig med att göra något roligt som jag tycker om att göra, som att se en bra film, läsa (något som jag periodvis inte kan göra då jag fastnar) en bra bok, köper mig något som jag önskar (tänker att när jag gått ner ex 10 kg så köper jag den där snygga tröjan jag är sugen på) Att inte köpa direkt när man hittar något man vill ha utan tänk på den som ett mål. Gå och fixa håret eller naglar, unna dig en massage.

Jag tror att det är viktigt att man försöker bryta matbelöningen så fort som möjligt. Jag har själv kommit underfund med när jag håller på med XtraVaganza att jag faktiskt kan se en film utan att äta chips eller godis, att jag kan bli arg och ledsen och inte trösta mig med något att äta, att jag kan göra något annat när jag är sugen eller uttråkad.

TV-spel :D

Eller som Ritva bok eller bio, men du ville ha tips på något som inte kostade pengar…

beror ju mycket på din livssituation, men kanske egen tid vore något? Ett skönt bad är typ gratis…

Har du inga sparade, för små kläder som du kan få på dig igen när du tappat några kilon? Det kan ju vara nästan som att få "nya" kläder, eller hur?

Belöna dig inte med mat, det blir lite tokigt. Be din sambo hjälpa till (har för mig att du har en sån) och kom överens med honom om att han ska ge dig en skön massage för varje -3 kg, eller liknande. Det ställer han väl upp på?

Nä, tyvärr. Va så många år sen jag va så pass liten så har gjort mig av med dom :/

Jo, har ju sagt det att jag INTE vill belöna mig med mat. :) Haha, frågan är om han gör det han gnäller bara! :P

Meh, sicken dum karl! Han ska ju stötta dig nu när du jobbar så hårt med det här!

Nya, mindre kläder.

#11 Haha ja, han stöttar mig så länge han slipper göra nåt! ;P Men han frestar mig dessutom me cola o grejer för han SJÄLV kan inte avstå! :P Men han vägrar fatta att han också ska lära sig äta nyttigare då…. Men det är svårt me två matmissbrukare som peppar varann! :/ han är smal men det hjälper ju inte hälsan i längden…

Belönar mig själv med något som inte behöver kosta så mycket. T.ex. ett fotbad, ansiktsmask osv. Tar hand om mig själv lite extra helt enkelt.

#14 Håller med, en liten egen spabehandling kan göra underverk :)

#13 Så är det med min pojkvän också. Han köper läsk och godis och sitter och smaskar med det framför mig, med flit. Jag har dock sagt till på skarpen, eftersom han vet att jag vill gå ner i vikt. Han blev då lite chockad och sårad.

Han har sagt att han stöttar mig och det tror jag på, men han tänker inte så mycket på att han inte behöver äta sötsaker när jag är hos han eller han hos mig.

Om jag har velat köpa till exempel chips någon gång har han  har sagt till mig att jag ju skulle sluta med det. Han föreslår också andra saker vi kan äta på helgkvällarna.

Han är själv underviktig så ibland känns det som att han inte riktigt förstår mig.

#16 Det hjälper inet att jag säger åt min pojkvän för han har ännu sämre diciplin för han änner eg inte för att han behöver de men jag tycker ändå han kan skippa snabbmat o sånt fast han är smal… Det skadar inte honom att skippa sånt o leva nyttigt men det är klart när han säger "kan vi inte äta pizza", matberoende som ja är ger jag ju med mig då.. :/

Ja, det är precis så det är för mig också. Skillnaden är att vi bor ihop så han har godsaker i kylen o allt :P

Vågen är vekligen en enorm belöning för mig, blir lagom glad då jag ligger minus några gramm men lycklig då jag gått ner 1 kg.

Sedan att se hur jag rasar i storlekar, att kunna köpa en Medium tröja i stället för en Large, att kunna dra på sig ett par byxor i storlek 42 istället för 45 som jag hade innan jag började minska i vikt.

Att människor säger "å vad smal du blivit".

Eftersom jag klarar av kolhydrater ganska bra så kan jag unna mig sötsaker på helger och lite då och då så det är verkligen kul att känna att jag kan ta något sött ibland.

#17 Nä, det verkar ju vara himla krångligt. Min kille förstår ju mig till viss del i alla fall men du måste ha jättesvårt. Igår åt han faktiskt upp glassen han har köpt och haft i min frys därför att den tog upp stor onödig plats. Det kändes bra för mig.

Jag håller med dig att hur man än ser ut så ska man äta nyttigt, visst kan man äta pizza och sånt ibland, men inte ha det till en vana. Och speciellt ligga lågt med det när man försöker gå ner i vikt.

#18 Det vore toppen att kunna känna så och det är faktiskt det som är min motivation även att det inte har hänt än. Jag har precis börjat promenera igen efter att jag har varit sjuk och har i alla fall gått ner 0,1 kg på en vecka. Det ger inte så stor motivation, men mer än om jag hade gått upp.

Lycka till i fortsättningen!

Jag belönar mig med ett par nya jeans varje gång jag lyckats gå ner en storlek.

Köper enbart nya brallor när de gamla är alldeles för stora

#9

Ja där har du alldeles rätt! Om man har sparat kläder som är för små (tror jag de flesta överviktiga har gjort - hoppet är ju det sista som lämnar människan) så är det jättekul att se att de faktiskt passar. Känns som nya!

Jag hade en bunke t-shirts som jag beställde förra sommaren på Ellos men jag missbedömde hur tjock jag var och de satt som "korvskinn" och valkarna var lätta att se och räkna

Men nu passar de och är ju helt oanvända - som nya.

Jag har ett konstigt belöningssystem!

För ser jag att vågen går ner, blir jag SÅ glad, så jag pedantstädar hela huset!

Listerna ovanför dörrarna, kylskåpsrensing mm.

ALDRIG mat!

Bara ett par goda koppar kaffe mellan "städpassen".

Jo och så ringer jag min dotter! För HON stöttar mig och talar om för mig att jag är SÅ duktig! Och det är INTE som hon ljuger.

Jag är överviktig och hon är underviktig, så vi peppar varandra när jag gått ner och hon upp!

KNASIGT,  MEN SANT!

Tjingeling!

#22 Det är ett ganska praktiskt system ändå. När du mår bra får du huset städat och så får du ännu mera belöning när du sedan sitter där och myser -smalare och fint omkring dig och då mår du ännu bättre. En god cirkel!

Tänk om jag hade det! Mina ungar stökar till så fort jag städat så man kan bli galen!

#23

Mina ungar är utflugna sen många år. De är 25 och 22 år.

De enda "småbarnen" vi har, är våra två marsvin!

Ja, jag mår underbart bra, när jag sätter mig ner, svettig och trött och ser att det är rent överallt!

Masar mig ner i duschen och duschar kallt. Går upp, tar mig en god kopp kaffe och sätter mig vid datorn.

Men något som höjer min nöjdhet, är att Ronny SER att jag varit i farten! Och sen jagar jag honom med trasan några dagar.