Klart att du får resultat när du äter mellan 0-400 kalorier per dag, men självsvält i den graden är verkligen inte bra för kroppen.

Tycker inte att det är något som bör förespråkas här! Det är ju en anorexia-diet! Dessutom, ställer kroppen in sig på svält när du äter så lite och visst, du går ner i vikt och MÅR SKIT, sen om du börjar äta igen går du upp allt och kanske lite till. Så i så fall har du tänkt äta så resten av livet? Inget att föredra! Så jag hoppas att du inte eftersträvar anorexia, jag har sett det på nära håll, min lillasyster som nyligen blivit "frisk" (så frisk det går att bli, hon blir aldrig bra) från det och det är ingen vacker syn, varken för henne själv eller dom närstående! Utsätt dig inte för det, snälla! :/

Personen blir som en robot, man förstår inte hur f*n personen tänker och vad som hänt med någon man trodde man kände så väl… Se henne bli mer och mer utmärglad, blå om läpparna, inte orka något men tvinga ut sig och träna 5 timmar om dagen, knappt orka med skolan längre, skära sig samman och sönder och till slut be om hjälp själv (som tur va!!) pga att hon inte orkade mer och satt där blå om läpparna och skakade! Rasa 10 kg på 2 månader (då va hon normalviktig innan). Det är inget man vill vara med om eller se som närstående! Nu äter hon, har gått upp i vikt ( t o m mer än innan, viket hon inet gillar men så blir det när man svält sig och måste äta igen ) och mår hyffsat bra men det har inte bara varit att ändra sig. Hon har kämpatf för att kunna äta igen, få bort lite tankar som inte är helt borta än idag, mamma har fått bo med henne tills hon va 18, hon får leva på antideppressiva och klarar sig inte utan dem. Ja, du förstår, det är INGET att sträva efter och jag hoppas att du inte är där! Det är inte bara dig själv det skadar heller… :/ Det gör ont i hjärtat att nån vill utsätta sig för detta, det va ingen rolig syn att se min lillasyster på 17 år börja med detta mer och mer (har antagligen börjat innan) och som 18-åring hoppa ur rehabliteringen när hon fick bestämma själv men som tur va kom ur det på egen hand därifrån.

#2 När blev det fel att få en kropp man trivs över, att vara nöjd och våga visa sig avklädd/bikini?
Smalare har bättre självförtroende än feta. Det är en sanning, inget elakt till överviktiga i detta forum.
Jag hade (vad läkarna kallade det) reflux, har haft det sen jag var 9 år, jag gick ner från 64 kg till 52 på två månader, jag mådde fortfarande bra.

Dessutom frågade jag bara om nån testat den, jag sade aldrig nånting om att jag personligen skulle testa det.

#3 Nu tror jag inte Sarah menade något elakt. Snarare tror jag att hon blir orolig, för det verkar vara en väldigt farlig diet.

Däremot tror jag inte alls att alla smala har bättre självförtroende än överviktiga. ;) Det är nog en myt. Jag har träffat många smala som mår minst lika dåligt som mig, som kanske inte har dåligt självförtroende pga vikten, men gott nog andra saker.. Det handlar inte bara om vikten, det är tyvärr rätt naïvt att tro att det är så "enkelt". Jag tror knappast att jag poff pang kommer må skitbra psykiskt bara för att jag går ner 50kg. Det vore naïvt av mig att tro det. :) Förstår du hur jag menar?
Jag har så mycket annat i bagaget att kämpa med. Sånt som inte hör till min vikt det minsta. Sånt som andra också kan må dåligt av, vilken vikt de än har.

Jag har också reflux, har dock inte gått ner i vikt pga av den. :) Jag har valt att välja en diet som fungerar i mitt liv, och mitt psyke, och med den går jag stadigt ner i vikt, i ett tempo som tillåter att jag behåller min vikt när jag är klar också. För det är (som jag skrev i din andra tråd) en livsomställning.

Som svar på din första fråga. Nej, det är inte fel att vilja ha en kropp man trivs med. Det vill nog alla. vad man anser är perfekt, är indivduellt dock. Däremot tror jag många hittar nya skavanker att oroa sig för hela tiden. Så strävan efter den perfekta kroppen är nog inte den lättaste. ;) Kanske bäst att först må bra innuti, innan man tar itu med utsidan.

#4 yes jag förstår. men min kompis, hon är liten och smal, hon kan gå runt och skryta och säga; "fyfan vad jag är snygg" och det är nåt som jag aldrig skulle säga.. och då har man väl bra självförtroende om man säger så? ;D

"roligt" att du också har reflux, då är vi två. :P men att man kräks då borde ju göra så att man går ner i vikt? x) jag behöver inte äta, jag kräks ändå ._. så samtidigt tycker jag att det är onödigt att äta när det ändå kommer upp .. :P

#5 Snarare tycker jag att det låter som att din kompis har ett rätt dåligt självförtroende om hon är tvungen att gå runt och hävda sig själv.

#5 Ja jag kräks tyvärr. Inte lika mycket längre då jag får omeprazol som dämpar magsyran vilket gör att problemet inte är lika tilltagande. Har ätit det i ett halvår och har inte haft några refluxproblem alls.

Nej, tycker dock inte att det är anledning att gå ner i vikt. ;) Att kräkas upp maten gör ju att magen blir lurad på mat. (ibland kan man inte göra nåt åt det förstås.. men kan man förhindra det så skulle jag.)
Självklart behöver du äta. Jag vet inte hur gammal du är, men det spelar egentligen ingen roll. Mat är kroppens bensin, utan det så förtvinar vi.

Jag kan förstå att det känns onödigt att äta när det ändå kommer upp, och det låter ytterst otrevligt. Kräks du flera gånger per dag? Finns det ingenting din läkare kan göra? Som omeprazol t.ex. Vi behöver ju som sagt mat. Bra välbalanserad mat.

Angående din kompis.. nej, tror inte att hon har så himla bra självförtroende som det verkar. :) Antagligen mår hon rätt dåligt inombords, men vill inte visa det. Hon visar den säkra sidan. Det är lättare. Det är skillnad på att faktiskt ha bra självförtroende och att gå och runt att skryta att man är snygg. En med bra självförtroende skulle nog bara må bra och njuta av sitt liv, då har man inget behov av att hävda sig på det viset.

#3 VA?! Har jag sagt att det är fel att vara i en kropp man trivs?! Jag går också ner i vikt för att kunna trivas, har aldrig sagt att det är fel, men man bör gå ner på rätt sätt. Hur kul är det att då vara smal men tappa energin, vara blev och blå om läpparna? Inte orka leva? Då är det väl roligare att gå ner i lagom takt och hålla den vikten och se snygg ut. Äta bra, ofta och träna!

Sen är det inte alls så att smalare har bättre självförtroende än feta, det kanske verkar så på vissa just för att dom INTE har det. Tror du anorektiker har BRA SJÄLVFÖRTROENDE? Verkligen inte…

Okej, då missuppfattade jag och bad om ursäkt men nu har du ju även skrivit att du vill gå ner snabbt. Jag förstår inte riktigt vitsen med det om jag ska vara ärlig… Jag skriver detta enbart för att jag blir orolig och jag blir ledsen när folk vill utsätta sig för detta! En smal kropp är inte allt och den går att få på rätt sätt. Varför inte äta 5 ggr om dagen, bra mat och styrketräna? Då lovar jag att du har din drömkropp så småningom.

Jag är på väg ner och jag kommer bli smal, men jag kommer inte ha självförtroende för det, det har jag aldrig haft hru smal jag än varit…

#5 Eller så har man inte självförtroende om man går och skryter om hur snygg man är? Om inte man är självgod så har hon kanske jättedåligt självförtoende och därför måste låtsas vara självsäker.

Inte speciellt attraktivt med självgoda människor heller måste jag säga! ;) Jag skulle aldrig falla för en person som VET att han/hon är snygg så man märker det. Det är en hårfin gräns mellan självförtroende och självgod =) Men det är klart det är bra med självförtroende men det hanlar inte bara om hur man ser ut, mna måste ta tag i det psykiska också.

#7 jag är 16. Har också omeprazol, har haft olika mediciner och läkaren sa att det hjälper på alla reflux-patienter, men inte på mig
Jo, jag kräks flera gånger om dagen, behöver inte ens äta nåt så kräks jag ändå. till och med när jag borstar tänderna x)
Min mamma och jag var hos läkaren men han babblar bara om livets kretslopp och bajs och sånt, haha.
Har fått en ny läkare så man får hoppas att han/hon är bättre. :)

Men min vän är ju snygg på riktigt, då är hon ju bara medveten om det?

#8 skulle aldrig kunna äta 5 gånger om dagen, det är för mycket. Äter typ högst 3 gånger om dagen. Också p.g.a det jag skrev tidigare, att jag kräks ändå upp maten ..
Ser bara ingen idé att min mamma ska slösa pengar på mat när den ändå inte gör någon nytta i min mage.

Tro mig, jag är för tjock för att få anorexi, så det finns inget att oroa sig för :)

Och smala har ju ändå lite bättre självförtroende än de som inte är smala, en väldigt smal person kan gå in i en affär och plocka massvis med kläder som dom vet att dom kan ha, överviktiga måste ju testa dom innan och kan inte alltid ha kläderna..
jag vet att det har med att göra med att man är byggd på olika sätt, men ändå.

Många saker klarnade när du sa att du var 16

#11 Men 5 mål då är det också något litet mellanmål, typ en frukt. Men förstår om du spyr att det är jobbigt… Men om du inte haft det problemet, verkar det ju ändå som att OM du nu vill äta efter ABC  som att du inte skulle ätit så mkt ändå.

Men även om du kräks upp det gör det ju någon nytta, näringen måste väl gå in i kroppen ändå och ta upp vissa nyttiga ämnen?

Sen att du är "för tjock för att få anorexi", det handlar inte om det. Min lillasyster hade ingen tänkt "hon måste ha anorexi" men vi som sett henne före och efter ser det ju. Det handlar inte om hur smal man är utan hur man tänker…

Jag vet många stora som har grymt självförtroende. Och smala som inte har det… Som mår dåligt över att dom är smala och för smal för vissa kläder osv. Det behöver inte alls vara så. Men det är ju något man tror i din ålder tyvärr…

Jo, måste berätta…

Jag fluxade med. Men det berodde på ett mycket fult magmunsbråck.

Nu är jag opererad och jag fluxar inte mer.

Nackdel: Jag kan INTE kräkas, om jag får maginfluensa eller blir matförgiftad.

Annars är det toppen att slippa fluxet. Tog Omeprazol i HÖG dos. 2 kapslar 3 ggr/dag.

Hade flux i många, många år. Det var när jag flyttade till Dalarna som läkarna upptäckte bråcket på magmunnen och opererade mig rätt snabbt.

Ville bara berätta min historia om flux.

#12 vadå då?

#13 det är tyvärr inget jag tror, utan som jag vet. jag har under hela mitt liv fått höra att jag borde äta mindre, bli smalare och kommentarer om min vikt av både lärare och 'kompisar'.
Smala kan ju plocka kläder hur som helst, är det för stort är det ju bara att sy in lite :) hur enkelt som helst.

Och det är ju inte precis farligt att gå ner några storlekar. Jag har 34/36/38 beroende på plagg, vill gärna ha size zero/32.
Det är liksom som en tävling mellan mig och min syster, om att vara smalast. Hon har visserligen fetare höfter än mig och är smalare, men jag är ändå kortare och har mer fett på kroppen än hon ..

Alla är smala. Går jag med nån kompis, och kollar i skyltfönstrena där våra kroppar speglar sig, så ser jag bara hur feta mina ben är jämfört med kompisens __<

#14 "fluxade", roligt ord. ;D jag har läst på jättemycket om reflux, på internet och så, och då står det att det som är bäst hjälpmedel är att äta mindre/gå ner i vikt, använda byxor som inte trycker på magen, inte dricka koffein eller äta choklad, och sen finns det medicin och operation.. jag har testat allt utom operation, för min läkare sa att man opererar bara på vuxna eller överviktiga.. så antingen måste jag gå upp 20 kg enligt honom.. eller vänta tills jag fyllt 20, och då har det ändå varit så i halva mitt liv så då finns det ingen idé att göra nånting åt det. :)
Om du har maginfluensa, och inte kan spy, vad händer då? :S
Tack för att du delade med dig historien :)

#15 Jag ber om ursäkt, men hoppas du växer upp snart om det är så du tänker! =/ Vet inte vad jag ska säga mer… Jag har däremot kompisar som vart smala och inte alls är nöjd med det, som vill ha former  och mår jättedåligt när folk kallad dom "speta" osv. Du har inte varit med tillräckligt länge för att sett det kanske bara.

Det är farligt att gå ner om du satsar på size zero, det är inte en normal storlek!  Så där säger du verkligen emot dig själv. Sånt här gör mig rädd, ledsen och arg, hur folk kan välja att utsätta sig för detta! Så jga kommer inte kunna sluta skriva här om jag inte slutar läsa tråden nu så… Det är ingen TÄVLING! Herregud, var rädd om din kropp, du ska ha den i minst 70 år till! Du borde gå till en psykolog, för har du strlk 34/36/38 är det ett sjukt beteende att tänka så här. Gör dig sjläv en tjänst och ta tag i detta medans du kan lilla vän!! =/

Tror dessutom inte dom menar att du ska äta mindre/gå ner i vikt om du är normalviktig! Ska en i strlk 36 gå ner i vikt "gör" dom ju anorektiker. Så det gäller nog inte hur smal du än är om du tänker efter!

Har halva ditt liv gått vid 20?! Åh herregud, då är jag på dödsbädden snart som är 23 i år!!!! :S Så det är inte värt att göra nåt efter man är 20? Tack för den! =)

#11 Jag måste i alla fall alltid testa kläderna innan jag köper dem p.g.a. smal midja och stora bröst och höfter. om man inte ska behöva testa måste man ju vara så smal att man inte har några former kvar! Och det låter inte så hälsosamt!

Jag vill bara tala om att size zero motsvarar i omfång en normalutvecklad nioårings kropp… och vem som är vuxen vill se ut som en nioåring undrar jag? Vill man det bör man nog ta sig en funderare på vad som är viktigt i livet egentligen!

Jag kan bara instämma med de flesta här inne!

1. självörtroende handlar om så mycket mer än att gå ned i vikt. Ja, jag har fått bättre själförtroende sedan jag kom ned i min normalvikt, MEN det vill jag säga mycket även beror på sättet jag gick ned. Med hjälp och inspiration, med bra mat och träning så har jag utvecklats som person mycket även psykiskt! TIDIGARE mådde jag mycket dåligt, gick in på affären och letade det mest urringade linnet jag kunde hitta till en fest för att försöka göra mig synngare än jag var på något sätt. Ville hela tiden försöka "visa upp" mig på nåogt sått, en slags fasad. IDAG har jag mognat i hela tänket, idag passar flera klläder och jag kan ta de plagg som känns bäst. Att hela tiden behöva prata om och bekräfta sig själv anser jag bara är omoget och något som tyder på bristande självrespekt och dåligt självförtoende innerst inne.

2. Som Sarah nämnde, du borde gå till en psykolog och ta dig igenom detta idag, innan det är försten. Jag förstår att man lätt hamnar i det här tänket idag, men det är något som måste förändras. Varför fokusera så mycket på ditt utseende? Har du INGA andra mål och tankar om livet?! Size zero är SJUKT, ÄCKLIGT, FARLIGT och OMÄNSKLIGT! Genom att utsätta din kropp för den typen av tortyr vågar jag inte ens tänka på vad som faktiskt kan hända! Vill du inte ha barn i livet till exempel? Det kan bli oerhört svårt med detta som mål i livet, t.ex. VILKEN vättig man undrar jag tilltalas en "kvinna" som ser ut som 9-åring. är blek, blå om läppar, kan inte göra något i livet utan att gå av och göra illa sig? Sen är det ju oerhört stor risk att du inte ens kan få barn vid sådan undervikt!
Jag gick mycket ned i vikt för bland annat för att kunna få barn och ta hand om dem, då det är ett oerhört viktigt mål i mitt liv!
Du borde ta dig en STOR funderare, och skaffa hjälp! Låt inte en sådan här sak avgöra ditt framtida LIV vid 16 års ålder! Det är bara omoget och oansvarigt.

3. Det är ingen tävling!!! Om sin kropp och sitt liv är enbart en tävling med dig själ!!! Dina tankar, dina mål, dina handlingar och framgångar. Du kan inte jämföra detta med någon! Om du börjar göra det kommer det bara gå utför. Utgå från dig själv, låt dig inte påverkas pga någon annan,. Man bör istället se det som en inspiration, motivation då andra människor ger dig något du har NYTTA av.
Var en individ!

Slutligen:
Jag hoppas att du inte tar för illa upp på detta nu, men jag anser att det här tänket är oerhört farligt och SÅ FEL! Jag kan inte vara tyst då.
Jag hoppas att du snart mognar i ditt tänk kting detta och att då låter dig fundera kring just det vi sagt här inne, Utgå från DIG själv, DITT liv, DINA mål och Var ÄRLIG mot dig själv!

Jag tycker inte att det ska vara tillåtet att förespråka anorexi-relaterade strategier här på Viktminskning.

#20 Nej, det anser faktiskt jag med.
Ska ta upp detta med Ylva-Li och Sarah.

#20 Nej jag håller med.
Jag låser härmed tråden och önskar Golgadoth lycka till och hoppas att du läser igenom denna tråd med eftertanke.
Det finns jättemycket bra information på Ätstörningar.ifokus