Glädjen är puts borta
Här har jag försökt mitt bästa,att ändra mitt mat vanor.Har fåt mycke bra tips här hos er osv…allt har varit kul o givande o just att det är så många andra också som kämpar,att gå ner i vikt o att mår bra förstås.
En tid sen kunde jag vara jätte glad för allt för vikten går ner,har måt bätre,att inte äta bröd just nåntig,har bytt fruk till grönsaker(morötter)osv.osv.osv.Har varit så peppat,att läsa va ni har skrivit osv.
Vist har jag kännt här lite oron för jag bor på landet o har hundar o katten(vist det finns grannar)o har ett par dagar sen kännt smärtan i ryggen mer än vanligt o låren+höften o värst var,att jag kände smärtan under brösten i vänster sidan.
Varje kväll tänkte jag om jag måste till sjukhus..o vem sköter husdjuren osv.Sånt tänker man när man är ensam o kan inte äta riktigt o blir bara så nere o trött osv kääk o ingen som tar hand om en
Nå ja ringde till VC på morgon o fick komma dit på dan o dom har kollat allt o lite till o jag har magproblem o får i början här nu äta medicin en månad..Kul..frokost-lunch-middag Jag är glad allafall,att det var ingenting i hjärtat.
Men ny blir det lite jobbit,att äta..får försöka kanse koka allt som ska ner i magen..
Känner mig kanska nere nu o ville bara skriva av o tycka synd om mig själv just nu.
Iblad tycker jag när det blir typ så här…jaa-a hadde jag för bra..o det bli lite lättare o sitta här o skriva då nästan man glömmer,att aaaaaaaa va det kan göra ont.
Det blir bätre i morgon när jag hämtar medicinen…tror jag..önskar jag..
I kort tid har jag delat med er lite av olika därför tycker jag.att ja vill dela nu den här..fast det kunde har varit roligare sak att dela.
Du fixar detta inisklo! Det vet jag! Du, pröva att käka lite mer paprika istället för morötter
…Tack Calmare..det har jag gort några gången tidigare,men jag tycker inte,att det är nåt mer…äs skit
det blir bara mer,att tycka sund om sig själv..o älta allt o ingentig.
Jag surrar till nån annan sajt o""för här är det mat osv som mäst gäller inte nån ""…
jag kan inte annat..sån är jag…jaa.jaa…
Paprika…jaa-jaa jag ska köpa o prova..fast nu har jag mist 3kg MORÖTTER kvar
Du Calmare…tror du att man blir extra känslig,bara för att man försöker änra mat vanor..på värkar det enas mentalitet eller är det bara,att just nu är det bäst att med eller utan moröttereller är det bara,att jag har ont.KÄÄÄÄÄÄK hur jag låter ursäkta alla…
Alla omställningar påverkar dig som människa på olika sätt.
Men kära inisklo!
Jag VET att man kan känna som Du. Är sån ofta själv.
Hopplösheten, tårarna och förtvivlan!
Jag har lärt mig att jag får LOV att känna så! För det KOMMER att gå över om några dagar!
Man oroar sig SÅ mycket, mer än över vikten.
Jag kallar det för "förtvivlans bana", men som jag/man kommer ur snart.
När jag är sån, så kan jag bara ligga på sängen och glo i taket, mata våra marsvin, städa till dom och prata med dom. Ja, jag får inga svar, men jag får luftat vad/hur jag känner.
Kan tala om att jag är på väg ner i "förtvivlans bana" igen. Så smått, men det kommer mer. Snart gråter jag och ser allt svart.
Jag är med Dig, inisklo!
Det är svårt, men Du kommer upp på fötterna igen.
Skit i maten ett par dagar! Ät det Du VILL äta! LEV!
Stora kramar till Dig från mig! Våra marsvin, Buseman och Trasan, kramar också om Dig!
…Shintaida…Du är värkligen en som kan konsten att peppao som alltid ställer upp för andra.Du jag blev nästan frisk bara av,att läsa ditt"brev"
Jag surrare lite runt i går här där o över allt,,kunde inte annat.Var för trött också, att åka med bussen o hämta medicin.(onsdag efter läkär besök han inte jag hämta ut dom..kääk)Nackdelen när man bor ute i skogeno måste passa tider om man ska härifrån osv+att jag vill inte mer vara beroande av andra (hela tiden)men…
men… jag åker i dag med grannfru(jag har ingen bil o sista "egen" chaufför stack härifrån så där 3 år sen
Nej men ärligt..jag ska handla lite mat också..fast det känns så,att man knappast våga äta nåt nu,men jag tro ett det blir mycke bätre med medicin.Hadde hemma första hjäp medicin…alvedon..ha-ha..
Det är skönt,att man skiva av sig,men den här tar slut nu nästa veckan.Det är lite konstigt känsla också..man börjar bli så van,att skriva lite om olika saker osv o inte gör det nåt vem läser osv…Man väljer själv var man vill ge ut.
Nå sak till annat vikten går ner..inte konstigt…det var huvudsak trots allt…att komma i gång o det har jag gort riktigt bra direkt när jag blev"kompis"med er allahär får man allt som man behöver,att gå ner i vikt pepp-pepp o pekpinnar osv..nackdelen,att ingen kan servera mate genom skärmen…hah-hah-haa…
Nu ska tanten ut med hundar.
Tack till dina sötisar också…KRAM o ha det gött
Usch så trist att höra att du inte mår bra inisklo!
Jag hoppas läkarna förstod vad som felade och att medicinen hjälper dig.
I övrigt så håller jag med Shintaida, man måste få ha svarta dagar, det finns de som tror att man kan vara positiv i alla lägen och välja att se positivt på allt men det tycker inte jag!
Däremot så är det viktigt att man inte stannar i det svarta utan klappar sg på axeln och lämnar det när man varit i det en stund.
Skönt att det går nedåt med vikten med, det gör en ju glad bara det
Ta hand om dig nu och ha en riktigt skön helg!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
*Laddar en pepp - BOMB*
Inisklo! Det är klarar ju du galant!
Ett liv består inte av soliga dagar hela tiden, men tänkt så härligt det är när solen kommer! Dåliga dagar kan hanteras på så oerhört många olika sätt beroende på förutsättningar och framförallt person. Jag själv, tar mig bäst egenom dem genom att "analysera". Vad händer i mitt liv just nu? Varför mår jag så här idag? Är det något jag ätit? Något jag gjort? osv… detta är inte för att hitta fel… utan snarare för att efter ett tag helt enkelt inse att "fasiken! så illa är det ju faktiskt inte" och sedan ta nya tag.
Utan dalar finns inga toppar :)
Du är en stark människa Inisklo du klarar detta!
Heja:D
#6…
#7…
Tack guldhjärtade med människor.Var kan man göra utan egen hejarklack…det är så trevligt trots allt,att man för tjata lite hur man har osv.
Fast när man vet,att många av ER är mycke yngre än jag då känns det lite plää att vara den som klagar osv Jfast vem säger,att inte äldre kan göra det o sen föresten det är ingen tävling.
Jag tycker,att det känns bara just nu att jag får lite omtanke osv+att man typ läser repris o öppnar ögonen,att så taklar man saker o ting:Va bra att nån orkar på minna..
Jag har hämtat medicin o det är så,att min viktproblem(tidigare)har visat sin resultat nu…vist kan vem som helst hamna till olika problem ung eller gammal… som ni pratat förut…anorexin,bulimin..jaa NI vet…hetsätning,spy upp…osv..osv..för vissa kan det vara livslång väg,att försöka bli helt frisk..
Jaa-jaa flickor o killar…nu är det fredag o jag tänker äta nåt annat än medicin o morötter eller paprikorDet blir nånting med fiber husk pankakor..lite lätt…KÄÄÄÄÄÄÄÄÄK redan känns det för j………t,att bara tänka på mat….ys..ys..men måste äta nåt….
Njut av fredagen och våren kära du :)
Pannkakor låter smarrigt :)själv blir det sushi ikväll! äntligen var länge sedan :)
Trevlig helg och ta hand om dig!
P.s… Alla får klaga ibland ;) som du säger är det ett sätt att reflektera :)
Äh, vi är alla människor, vare sig vi är unga eller gamla. :) Vi har en sak gemensamt här, vår vikt.
Det är inte alltid lätt att gå ner i vikt. Oftast måste man göra en banbrytande förändring i sitt liv, vilket kan vara skitsvårt. I början kanske det är befriande och enkelt.. men efter ett tag kan det kännas svårare. Man längtar tillbaka till sina gamla vanor. De man känner till.
Är man dessutom ensam, så är det nog lätt att man får tyngre dagar. Dagar när allt känns svart och meningslöst.
Men det är då vi finns här. :) Du kanske är ensam i ditt hem, men i du finns i många av våra hjärtan. :)
Att reflektera sin ångest och oro tror jag som Helajna säger, är jättebra. Då får man lite perspektiv och kan lättare bearbeta den.
//Ylva-Li
|| Studio Li (foto) ||
Starta ny diskussion