Det där funkar säkert för dom flesta. Men sockerberoende finns, och jag är en av dem som lider av det. Då går det inte att äta lite lagom med socker. Jag faller alltid dit och slukar hela godispåsen, kakfetet, glasspaketet, skorppåsen eller vad det nu kan vara. Jag måste utesluta sockret helt och nu är mitt sötsug äntligen borta

#1

Grattis, må jag säga!

Strongt gjort!

Jag, för min del, tar till mig det dom skrivit. För jag är inte sötsugs-/sockerberoende på DET viset.

Mitt vis är att jag på natten/nätterna, vill ha MAT!

Men oftast blir det då något med socker i.

Ful ovana sen innan jag fick hjälp med RLS:en och PLM:en. Sover bättre nu. Men när jag vaknar, så stiger jag upp och vill ÄTA MAT!

Shintaida det du talar om är ett typiskt resultat av svängande blodsocker i kroppen - ÄTA MAT!

Vad är det för MAT du då äter, ge exempel?

Konstigt det där, själv skulle jag aldrig vakna på natten och vilja gå upp och äta. Men du kanske går i sömnen? Jag läste om en kille igår i nån veckotidning. Och han går tydligen i sömnen varje natt och ofta äter han upp till 1 kilo bananer + tomater varje natt. Jag trodde inte det var sant. Men det var det

Jag håller med #1: jag är sockerslav och blir störtförbannad om någon säger att man inte kan vara det, eller att det "bara är till att ta sig i kragen och bara ta en kaka/en godis/en what ever"! Så skulle väl ingen vettig männska ens fundera på att säga till en alkoholist/kokainist? "Ta dig i kragen och sluta!" "Äh, ta bara 1, det är ju så gott, sedan kan du sluta!"

Sedan vet jag att det finns gott om männisor som inte har samma missförhållande till socker som jag har. Att man inte alls måste vara sockerberoende. Grattis till dem! Men det förminskar ju inte mitt problem.

Detta var inte riktat till någon här inne, men jag blir bara så frustrerad när folk som inte känt av det här personligen talar om hur det är… Jag har aldrig gått i sömnen och ätit på natten; hela tanken är mig helt främmande, men inte tänker jag tala om för den som har det problemet att den inte alls har det problemet bara för att större delen av mänskligheten aldrig haft det problemet. JAg skulle råda den personen att söka hjälp. Något jag borde göra själv också för att lbi av med sockermonstret efteroms jag trots flera års kämpande inte lyckats på egen hand. Minsta smula triggar igång mig. Och ja, jag har försökt LCHF, ja, jag anser att det är en artriktig kost, nej, jag har inte lyckats med det. Ja, jag kanske försöker igen, när jag känner mig starkare.

Oj, långt och argt blev det. Inte min mening att NÅGON skall ta åt sig; förstå det!!! Jag mår bara så himla dåligt av mitt ätande och är så arg på hela världen, och på mig själv, för att jag inte klarar ens en så enkel sak som att själv bestämma vad jag skall stoppa i munnen! mitt blodsocker svänger som en bergochdalbana och humöret följer med. Hela helgen har jag gråtit av vanmakt och ätit av vanmakt. Jag går inte ner och jag är fet och ful och gammal och börjar se ut som min mamma och jag har hela ansvaret för allt här hemma och jag jobbar med två jobb samtidigt och lillen vaknar oftast fyra gånger per timma hela natten och jag har inte sovit mer än en timma i sträck på flera veckor och jag är astrött och asledsen och äter jättemycket och mår illa och somnar nästan av utmattning och äter ännu mer för att hålla mig vaken. Och när sockerabstinensen sätter in blir jag så låg att jag sätter mig och gråter igen.

Orkar inte mer.

Men det hörde kanske inte till ämnet. Förlåt. Måste bara få ur mig detta innan jag exploderar. Eller äter ännu mer.

Nu skall jag sova.

#3

ALL mat jag kommer över! OFTAST (90% av fallen) så är det faktiskt som jag går i sömnen. Har gjort så sen min hjärnblödning 2002.

Vi ser bara att mat har försvunnit under natten och jag känner att jag har en konstig smak under bettskenan. Och att jag är mätt.

#4

Jo, jag går i sömnen. Är en "sleep-eater", som många säger. Det är jobbigt.

För jag bantar SÅ bra på dagarna, är mätt och belåten. Motionerar fint.

Och så ska ALLT falla på att jag i princip MÅSTE vara vaken dygnet om, bara för att inte sömnäta!!

Men i morgon, har jag bestämt, ska jag ringa sjukhuset och be om råd o stöd.

För jag kan inte ha det så här längre!

Jag har som regel att "aldigt förbjuda mig för något" för då blir det som i artikeln att suget ökar.Istället ställer jag mig frågan ; "jag får… men vill jag? är det värt det?"
Det hjälpte mig mycket under viktminskningen och jag valde allt som oftast ett nyttigare alternativ. Frukt, smörgås, grönsak, vatten osv.

#6 Fy så jobbigt!
Du kan inte på något sätt låsa till kylskåp/kök på natten?
Gör du det alltså omedvetet?

#7 Helajna

Ja, det är omedvetet.

Och nej, jag/vi kan inte låsa kylen.  Även om vi kunnat det, så finns ju skafferi mm. Kan t o m ställa mig och koka makaroner!

Så Viktväkteriet fungerar skitbra på DAGARNA, men på nätterna förstörs det jag byggt upp under dagen.

Så jag går inte ner, utan upp. Snart 85 kg. Invägningen på VV var 82,7 kg.

Jag lider,

jag är jätteledsen,

gråter mycket,

sambon får inte ta mig runt mage/midja (känner det som att han tar mått på mig),

jag mår dåligt,

jag har "fula tankar" (dvs att s k "avsluta mig"),

jag hatar mitt liv,

jag hatar vågen,

jag vägde inte in mig sist på VV,

jag motionerar som en tok - men till vad nytta, när jag morgonen efter känner mig rund och proppmätt?

Jag kan inte ta mig ur sängen själv, utan att stånka och stöna som en valross!

Jag vill vara HUNGRIG på morgonen!

Ja, jag ville gnälla av mig lite…förlåt….men ingen annan lyssnar på mig och mina tankar/känslor.

Dom säger bara: Jamen, SLUTA med att nattäta då!!

Ja, brukar jag säga, det är väl lika lätt som att Du skulle sluta ljuga resten av livet.

Då blir dom ställda. För alla ljuger vi ibland, även om det är nödlögner eller vita eller svarta lögner, eller hur?

Nu jäklar i min låda!!

Nu har jag KANSKE hittat orsaken till mitt nattätande och viktuppgång!!

Läste på FASS om Lyrica, som jag tar mot min PLM (Peroidic Limb Movements/ofrivilliga rörelser, med jämna mellanrum av armar och ben)

Så här står det:

Vanliga biverkningar som kan påverka fler än 1 person av 100 är angivna nedan:

• Ökad aptit (JAA)

• Känsla av upprymdhet (NEJ), förvirring (JA), desorientering (JA), förändrad sexuell lust (NEJ), irritabilitet (JA)

• Nedsatt uppmärksamhet (NEJ), klumpighet (JA), minnesstörning (JA), darrning (JA), svårighet att tala (JA), stickande känsla (NEJ), trötthet (JA), dvalliknande tillstånd (JA), sömnlöshet (JA)

• Dimsyn (JA), dubbelseende (JA)

• Svindel (JA), balanssvårigheter (JA)

• Muntorrhet (JA), förstoppning (JA), kräkning (NEJ), väderspänning (JA)

• Svårighet att få erektion (Nej *fniss*)

• Svullnad i armar och ben (JA)

• Berusningskänsla (NEJ), gångrubbning (JA)

• Viktökning (JAA)

Håller Ni med mig om att det KAN vara Lyricans "fel"???

Ska sluta med dom i kväll. Tar ju dom bara till natten och det är DÅ helvetet börjar!

Oh, nu blev jag glad igen!

Här svänger det i humöret, kan Ni tro!

#8 Fy så jobbigt! :(
Jag förstår att du mår dåligt över det här, då du är oerhört duktig på dagarna och du är på godväg på alla sätt och vis. Så ska du behöva ha det så på nätterna :( Men det måste ju finnas något att göra? Vad säger läkarna? Låsa dörren till köket?

#9
Läste i andra tråden!:D Hoppas verkligen att det kan vara det! Började detta i samband med att du började med den medicinen?

#10 Helajna

Ja, jag skrev på två ställen, f´låt!

Jo, nu när jag fått fundera några timmar, så började den snabba viktuppgången när jag började med Lyrica.

Då vägde jag 72 kg och var på väg ner till min drömvikt. hade bara 12 kg kvar!

Det var HEMSKT att se idag att jag passerat 85 kg igen. FY, vad jag skäms inför mig själv!!

Vägde en gång 96 kg, men gick ner till 68 kg på ett år. Vet inte hur jag gjorde!

Men då satt jag i rullstol ett år, så det var väl därför som jag vägde 96. Sen kunde jag börja röra på mig så smått igen och började med rullator, sen kryckor och sen - fritt med promenader ut i skogen 1 timma om dagen!

SNÄLLA…håll tummarna för att det ska funka i natt! *tittar bedjande*

Jaha, okej!
Jobbigt att du gick upp igen, men vi får hoppas att det löser sig nu!
Jag håller alla tummar o tår! och katterna håller tassarna ;)

Tack, Vännen!  Och små Katterna!