Låter inge vidare bra. Det kommer inte att sluta bra. Det är vad jag tror iaf.

Jag har inte provat att äta just varannan dag, men jag använder sk periodisk fasta, som är ett vidare begrepp. Man äter inte alls eller bara "mellanmål" under en eller några dagar, för att sedan äta "normalt" igen (och sedan börjar man om).

Oftast äter jag bara en eller eventuellt ett par gånger per dag och ibland ännu mer sällan. Jag ändrar mig lite allt efter lust. Just nu provar jag ett rejält mål per 48 timmar och däremellan ett par mellanmål. Detta för att bli av med mina sista kilon.

Efter en tids tillvänjning tycker jag det fungerar bra, även om viktnedgången är ojämn beroende på hur ofta och mycket jag äter. Fördelen är att det är en "enkel" metod; ibland får man äta sig mätt och däremellan behöver man inte bry sig om mat.

Nja , jag kör en egen variant. Jag äter i underkant några dagar och sedan normalt några dagar. Då går jag ner i vikt utan att få behov av att hetsäta allt som är löst här hemma.

Det verkar vara samma tanke som PatrikHagglund har ovan.

Man ska inte svälta kroppen för länge men man ska ju äta lite för lite för att minska i vikt. Knepig balans. Men att köra varannan dag verkar vara lite för kort intervall tycker jag.

(För några dagar sedan nämdes ju ABC-dieten i en annan tråd vilken bygger på samma tänk. Alltså att man ska "lura" kroppens ämnesomsättning genom att äta mer vissa dagar, mindre andra dagar och fasta med jämna mellanrum. Märk väl att det rör sig om extrem lågt energiintag dag med ABC….)

Jag vågar inte uttala mig om huruvida man kan lura kroppen eller ej, men intuitivt tvivlar jag. Själv tycker jag att det verkar svårt att upprätthålla, skulle nog själv gå runt med kurrande mage varannan dag och överäta varannan om jag försökte mig på den där. Men vi alla är ju olika, och den kan säkert fungera för någon.

Jag tror inte riktigt på det där. Man bantar väl för att må bra och vara hälsosam?
Det funkar ju säkert, så som pulver också funkar, men inget att göra om man vill gå ner mycket…

#4 Om jag fick äta hela dagen varannan dag så skulle nog även jag överäta så pass så att jag inte gick ned i vikt. Den kurrande magen kurrar faktiskt mindre efter en tids tillvänjning.

Dessutom så tror jag att det är hälsosamt att periodvis begränsa sitt kaloriintag kraftigt. Förr i tiden fanns fastade var och varannan husmor för hälsans skull. Idag finns detox. Fasta förekommer också i många religioner som en slags utrensningsrit. (När man har ätit sin fastlagsbulle är det tänkt att man ska fasta i 40 dagar - man äter endast på söndagar. Äggen som blir över festar man på när fastan är över vid påsk.)

Fasta/kalorirestriktion har många bevisade positiva hälsoeffekter. Vid fasta "städar" kroppen på cellnivå och onyttiga/gamla (delar eller hela) celler dödas och blir helt enkelt till mat. Se det som en föryngringskur.

Jag klarar inte det där med att gå för länge utan mat. Tankarna på choklad, socker och annat dyker upp direkt. Däremot prövar jag med jämna mellanrum tredjedelsprincipen som jag så fint kallar den (kanske finns något som funkar så redan men jag har inte hört talas om den), Mitt problem är i regel att jag tar för stora portioner, för att jag vägrar att ta två gånger. Då går jag periodvis på tredjedelsprincipen. Jag tänker mig till (eller lägger upp) vad jag vanligen skulle ha tagit av maten. Och tar bort 2/3, Då äter jag en tredjedel av mina vanliga prortioner. Därmed kapar jag kaloriintaget på tre. Jag tycker det är simpelt och smidigt. Det följer det där med att man kan äta allt men i lagom mängd. Bara ett litet tips :P

#6 Jag tvivlar på det där att magen vänjer sig vid ett lågt intag varannan dag. Sänker man däremot intaget av kalorier varje dag under en period (inte lika lågt som "svält-dagarna" i varannandagsdieten förstås!) så tror jag att den vänjer sig snabbare än om man äter normalt en dag och minimalt nästa. Magsäcken krymper ju inte över natten…

#7

Tredjedelsprincipen låter som en väldigt bra idé. Själv ersatte jag vanliga mål med "mellanmål" för att gradvis vänja mig vid att äta mer sällan.

Sockersuget ökar när man inte äter (i alla fall upp till 48 timmar, sedan kan det minska igen enligt min egen erfarenhet). Det är en anledning till att jag mest äter LCHF-kost, så hålls mitt sockersug någorlunda i schack.

#8

Som sagt, jag äter inte varannan dag. Min normala rutin är att äta en gång per dag. Ibland äter jag mig mätt oftare och ibland mer sällan. Det är sant att om jag har ätit oftare flera dagar i följd och sedan plötsligt försöker äta mer sällan så kurrar det nog mer än vanligt i magen. Men det var mycket värre i början. Nu efter ca ett halvårs tillvänjning känns det så lätt så att jag kanske kan fortsätta hela livet (bara jag är någorlunda regelbunden).

Det är inte bara storleken på magsäcken som spelar roll.

Främst finns det ett hungerhormon kallat ghrelin som brukar öka just innan den tid man normalt brukar äta (och ett relaterat mättnadshormon obestatin, som man ännu inte vet så mycket om). Gissningsvis så är det främst ghrelin som gör att det suger i magen när man annars brukar äta och att halterna ghrelin/obestatin kan ändra sig med tiden om man ändrar sina mattider.

Ett trick att komma över tillfälliga hungerkänslor är att dricka ett glas vatten (som fyller magsäcken).

Sedan finns det många andra delar av kroppen som jag gissar kan ändra sig efter tillvänjning. Tex en mer adaptiv glukoneogenes för att hålla blodsockret stabilt, omställning från glykolys (sockerförbränning) i cellerna till lipolys och ketolys, och eventuellt förbättrad leptinkänslighet.

#9 Det låter ganska vettigt det med, beroende på hur många mål du ersatte och hur "små" mellanmålen var. Det får ju inte bli för lite heller :P