Känner igen det där!
Har just köpt ett par nya löpskor… ett försökt till att komma ut!:P De senaste 5 åren har jag haft svårt att springa utomhus då jag tog bort halsmandlarna då och efter det får jag lätt ont i halsen då jag rör på mig ute. Förra året blev det dock bättre så ska försöka snart igen då det blir lite varmare :)

Innan min viktminskning hade jag svårt att motionera ute just för att jag tyckte det var pinsamt. Men jag kom som småningom över det då jag insåg att det skulle vara häftigt att "visa upp sig" nu och sedan visa alla hur jag gick ned i vikt eftersom.. och DET ökade mitt självförtroende ENORMT! så det är ett tips från mig, tänkt inte så mycket på de andra, sätt dig i första rummet.. det är du värld :)

Sedan rent konditionsmässigt. Börja med att gå snabba prommenader, byt gärna vägar du går ofta för att det ska vara roligt och varierande. Sedan kan du börja träna intervaller. Springa en bit (tex 1-2 min) sedan ngå en bit (tec 3-5 min) osv, så att kroppen stegvis vänjer sig att springa. som småningom kan du öka på antalet springminuter och minska på vilan osv tills du kan springa som vanligt :)

Lycka till! DEt här klarar du galant! ;)

Oja vad jag känner igen mig. Vågar inte heller visa mig utanför dörren om jag skall springa. Inte gå för den delen heller. Tänk om någon ser mig och börjar snacka skit här i byn.

Har inte heller någon kondis så jag måste göra som du göra. Stanna eller gå en stund.

Lider med dig.

Kan du inte ta bilen lr cykeln till ett elljusspår eller en skogsväg att börja småjogga på så att ingen ser dig?? Jag joggar i elljusspåret eller på skogsvägarna här runtomkring för det mesta eftersom jag ändå inte kan springa på asfalt.

Vi har en löpbana bredvid oss. Andra sidan vägen. Men det är så många backar i den så det blir aldrig så mycket springandes utan det blir avbrutet stup i kvarten för att jag skall gå upp. Skulle föredra asfalt för ena sträckan är platt alltså och då skulle jag kanske kunna springa mera utan att stanna.

Skogen är jag rädd för.

Jag springer där ingen ser. :)

Håller mest på med backträning, och jag har en backe där ingen annan är där jag kan jobba på för mig själv.

Löparkompis hette lösningen på mitt problem! Började springa med min syster i höstas, det kändes inte alls lika pinsamt att flåsa, vara alldeles röd i ansiktet och börja gå efter en kort bit om hon var med och gjorde exakt samma sak

Efter ett tag lärde jag mig dock att alla andra i spåret bryr sig lika lite och dömer lika lite som jag dömer dem.

Många har föreslagit att du springer på ställen där ingen ser, och det är ett jättebra förslag. Men samtidigt är det nog i långa loppet (haha) bättre att jobba på att komma över det där. Vi ska vara stolta över våra kroppar och över oss själva som faktiskt tar oss ut och tränar dem!

Lycka till med din löpning, och lycka till alla andra i tråden också

Det är väl just det där stora steget att komma ut på den där första löprundan. De påstår ju att man blir beroende efter några gånger. ;) Vill ju gärna bara kunna ta på mig löpardojorna ochge mig ut på en gång. Känns lika motiverat att åka till ett löparspår en bit bort som att åka tillgymmet. Tankien finns där, men blir liksom inte riktigt av :S

Har försökt med löparkompis, men då de flesta jag känner redan är duktiga på att springa så kände jag bara att jag sinkade dem. Och de som ligger på min nivå är inte intresserade av att springa :(

Men jag ska försöka!

Nån som hade lite bra förslag på musik att ha i lurarna då? Som pressar på en och får tiden att gå fortare :)

Ha en musik som är "glad" och är lite mera go i. Det triggar mig att springa efter den takten. Rytmen skall jag väl säga. Som trummare i unga år så följer jag trumrytmen och har som mål att trampa ner i marken vid varje trumslag. Ja du kanske hajar vad jag menar.

Jag avskyr också att folk skall se mig springa. Jag tillhör dem som blir högröda i ansiktet, även när jag inte tar i så jag kräks, så att säga. Men jag ser ut som om jag är ett par steg från en hjärtinfarkt liksom. Pinsamt. Alla tror ju att jag har ännu sämre kondis än jag faktiskt har. Dessutom är jag stor och rund och brösten skumpar (oavsett bh) och allt annat dallrar… Lägg därtill att jag aldrig har gillat att springa över huvud taget, så förstår ni nog att jag väldigt äsllan tar mig löpardojjorna ;-)

Men jag skulle vilja… Skulle vilja gilla det. Det är ju en så enkel träningsform. Bara att ta på dojjorna och påbörja träningen direkt utanför dörren.

Skall fundera på det. Igen.

Kram på er!

Jag har aldrig tyckt om att springa. Ger mig angest och jag blir ibland sa lag att jag grater nar jag kommer hem. Det ar inte det att jag pushar mig sjalv for hart, for jag gar sa snart kroppen tycker att det blir for tungt for att inte tappa motivationen helt. Blir dessutom knallrod i ansiktet bara jag tanker tanken pa att motionera :P

Men igar var jag ute och sprang - och tyckte om det! Tva timmar blev det totalt for det var sa roligt och skont att jag inte ville sluta! For att fa lite naturlig intervalltraning, samt kanna att det ar okej att stanna upp och ga lite sa har jag laddat min MP3 med riktigt fina feel good-latar, vissa i "spring-tempo" och vissa i "rask promenad-tempo". Da springer jag till latarna i hogre tempo, och sa gar jag nar latarna med lagre tempo kommer upp. Det som gjorde det roligt var att latarna var sa himla upplyftande, och det var roligt att inte veta om jag skulle fa ga eller springa nasta lat och jag kunde pusha mig sjalv lite om jag bara tankte "jag far ga nar den har laten ar slut".
Jag har dessutom last om barfota-lopning, och provade det - och alskade det!! Kande mig fjaderlatt och studsade fram over stigarna som en kangru. Att bara andra teknik kan fa lopning att andras fran plaga till noje sa enkelt! :)

#10 vad hade du för musik i lurarna då? vilka låtar? just nu blir det mest lady gaga för min del då jag inte har ork att leta igenom all musik och få en vetig spellista

Det beror på lite, ibland vill man  ju ha arg musik och vara riktigt förbannad på asfalten, då brukar jag köra the Hives, the Sounds eller andra lite rockigare band.

Skiner solen blir det Sahara Hotnights, Markus Krunegård, Blur, Bob Hund, Marit Bergman, Bruce Springsteen

Vill man att det ska kännas lite "goare" blir det Lady Gaga, M.I.A., Daft Punk eller kanske Black eyed peas.

Brukar även alltid ha U2 i lurarna (de är mitt personliga favoritband!)

För att göra det lite extra kul brukar jag köra spring-relaterade låtar, typ: Born to run, Running to stand still, Marathon, Västerbron (för att ladda inför Sthlm marathon och Run baby run.

Det beror på lite, ibland vill man  ju ha arg musik och vara riktigt förbannad på asfalten, då brukar jag köra the Hives, the Sounds eller andra lite rockigare band.

Skiner solen blir det Sahara Hotnights, Markus Krunegård, Blur, Bob Hund, Marit Bergman, Bruce Springsteen

Vill man att det ska kännas lite "goare" blir det Lady Gaga, M.I.A., Daft Punk eller kanske Black eyed peas.

Brukar även alltid ha U2 i lurarna (de är mitt personliga favoritband!)

För att göra det lite extra kul brukar jag köra spring-relaterade låtar, typ: Born to run, Running to stand still, Marathon, Västerbron (för att ladda inför Sthlm marathon och Run baby run.

#11 Allt mojligt! :)

You got the love - Florence and the machine
crazy - gnarls barkley
jag ar en vampyr - markus krunegard
i gotta feeling - black eyed peas
just dance - lady gaga
nagra gamla Kent-latar
amanda jenssen
john i'm only dancing - david bowie
mercy - duffy
lite gyllene tider for sommar-kanslan :P
i like you so much better when you're naked - ida maria
lily allen
tonight I have to leave it - shout out louds
hitten - those dancing days
bulletproof - la roux

Tycker att det ar viktigt att ha en "motionslista" pa mp3n sa att man inte lyssnar pa latarna i vardagen ocksa, for da trottnar man sa snabbt pa dem :)

Hur lange (i minuter) springer folk forresten? Nu joggar/gar ju jag, men jag vet liksom inte vad som ar "lagom"? Joggar/gar jag tills jag ar slut sa tappar jag motivationen, men gor jag inte det sa kanner jag att jag inte forsoker nog och tanker att alla andra maste ju vara ute 2 timmar/dag minst. Skulle garna ha en riktlinje nar det galler tid sa att jag kan titta pa den och kanna mig nojd istallet for att antingen kanna mig dalig for att jag inte gjort tillrackligt eller tappa motivationen for att jag pushar mig sjalv for hart.

Oj, två timmar per dag. Skall jag ut och springa så blir det 10 minuter per gång. Max alltså.

#15 Två timmar/dag låter mycket tycker jag. Akta så att du inte sliter ut dig. Har tipsat tidigare om alla bra träningscheman som finns på marathon.se (gör inte reklam för sidan, jag lovar ). Där finns jättebra veckoscheman med långsam stegring, vilken är A och O inom löpning för att undvika att skada sig.

Tror nog faktiskt de flesta mer räknar sträckor än tid. Eller ja, de har en viss sträcka de löper som de sedan föröker få ner tiden på. Har fått den uppfattningen i alla fall. Man tävlar mot sig själv lite.

Jag har aldrig gillat att springa. Men nu när jag börjat gå ner i vikt så började jag fundera på det. Varje vardagsmorgon går jag en morgonpromenad, i början hade jag alltid stavar med mig ut. Kände mig som en idiot, men jag tycker själv att det är lättare att ta i och gå fort med dem.

Sen fick jag helt enkelt för mig att springa en lite snutt. Och då menar jag från en lyktstolpe till nästa. När jag fått ner andningen lite så tog jag en lyktstolpe till.

I början bestämde jag mig för att jogga varannan dag för att ta det lugnt med knän och sånt där.

Så jag lämnar stavarna hemma, går 10-15 minuter sen springer jag till en lyktstolpe, går till två, springer en osv. Så gör jag kanske 1-2 km sammanlagt. Då är jag oftast helt död efteråt. Sedan går jag i ungefär 10 minuter för att varva ner lite.

Jag har gjort så i några veckor och nu har jag bestämt mig för att räkna minuter i stället. Alltså att jogga 1-2 minuter, gå tills jag kan andas igen och sen springa.

Men jag har valt att jogga där det inte är så mycket folk och bilar eftersom jag tycker det är lite pinsamt, men jag kommer nog över det med tiden.

Och jag går ut och går ungefär 20 över 6 på morgonen, då behövs ingen musik för då är naturen så vacker och fåglarna kvittrar så fint så det blir en underbar motivation, och en anledning att få stanna till och hämta andan och bara lyssna och titta ibland.

Ja du, 20 över 6 är jag på väg till jobbet i alla fall. Annars är jag en sån där morgontrött människa som inte skulle vilja gå upp tidigt bara för att undvika att "springa" på folk ;)

Har också funderat lite i de banorna, men har mer och mer också börjat fundera på att ge sig ut och springa i eklandskapet här i närheten. Är ju inte så mycket folk som är ute och går på såna ställen ;)

Löpning är egentligen inte att rekomendera för överviktiga (eller tunga personer över lag, oavsett om de består av muskler eller fett). Det sliter ordentligt på lederna, svävmomentet i springningen är inte det skonsammaste som finns.

Jag anser att det är totalt onödigt att riskera slitningar och dåliga leder med löpning, bättre att powerwalka om man är tung. Och när man gått ned ett par kilo, då kan man sätta igång löpträningen.

Det är en av anledningarna varför jag inte är ute och joggar, utan springer jag är det backträning som gäller. Knappt något svävmoment i rejäla uppförsbackar och uppbyggande för muskler och senor så lederna blir bättre.

Men vill man absolut springa så är väl ordentligt bra skor ett måste, och inte springa i neförsbackar, blir hårdare stötar för lederna då. Även välja mjukt och sviktande underlag, motionsspår, skogsvägar, sand och liknande. (Även sand och andra riktigt mjuka underlag är slitande i längden, men bättre än för hårda iaf)

Ville mest skriva det, för det är trots allt viktigt att ta hand om sig så att man inte sliter ut sig i förtid. Onödigt med löpning när det finns andra konditionsbyggande saker att hitta på, cykla, spinning, kampsport, ridning och liknande.