Det låter bra att du inte tänker banta utan mer försöka röra dig mer och tänka på vad du äter.

Vad du kan göra som är kul i träningsväg beror lite på vad du har för saker hemma(eller kan skaffa) Zumba är populärt om du gillar att dansa eller om du har en Wii så kan du "spel" wii-fit eller ea sports active(även om ea är mycket tydligare träning än vad fit är).

Jag tror helt klart på att börja med nån sport som du tycker är rolig, kanske kan hänga på nån kompis som håller på med något?

Lagsport är ju jättebra för att komma igång, man blir peppad av lagkamraterna och tränaren och får lära känna nya människor,
Men är inte det din grej så finns det ju massa annat, mängder av olika kampsporter, ridning, orienteing.. Ja, en massa. :)

Det är viktigast för barn numera, att göra något aktivt och dra sig ifrån datorn. Är lätt att man blir sittande för mycket. :)

Vet inte alls hur dom kost är, men äter du mycket godis och chips så dra ned på det. Är regelbundet, bra mellanmål när du kommer hem från skolan, frukt i skolan kanske?
Bättre om du börjar röra på dig och ser hur det går innan du börjar ändra med maten. Börjar du med nån sport så kommer ofta maten automatiskt, för man måste äta nyttigt för att orka med.

Jag behöver allmänt ändra min kost

Vad äter du då?

Det kan ju vara svårt för en 12-åring att själv styra över sin mat, men om du tror att lågkolhydratskost (dvs inte bara mindre godisätande, utan även mindre av annan mat som ger mycket socker i blodet) är något för dig så föreslår jag att du eller dina föräldrar först tittar på Kostdoktorn.se och sedan Kolhydrater i Fokus.

#3 Jag tycker inte att det verkar svårt för en tolvåring att ändra kost? Varför skulle det vara svårare?

#4

Motarbetande föräldrar när man bor hemma. Jag försökte själv tappa en del vikt (inte i din ålder men runt 15-16-årsåldern för många år sedan..) utan att lyckas nämnvärt. Men har du föräldrar som stöttar och hjälper dig med kosten så kommer det garanterat att gå vägen.

Det första du bör göra är att äta långsamt och känna efter när du är mätt, träning är något du kan lägga in senare för att det är kul/hälsosamt, inte för att tappa vikt (det är mest därför som många ger upp sin träning för att det inte är roligt..)

En sak som du skall komma ihåg dock är att du växer och snart kommer i puberteten, och sålänge som du äter tillräckligt så kommer din kropp 'jämna' ut sig ska du se. Jag vill helst undvika att ge massa 'bantningstips' till yngre personer som fortfarande växer men att förändra sitt levnadssätt i tidiga år är jättebra, så det är bara att kämpa på och göra så gott du kan.

Lycka till!

Erik

Jag var i samma situation som ung. Alla gick runt i sina stl 164-170 medan jag var på Small - M.

Dock fick jag massa press runt mig, åt jag något kunde jag få höra "tänk på dem där nya jeansen" mm. Jag var ganska lättpåverkad på den tiden.

Pressen ledde till att jag skapade en ätstörning. Gömde mat, hetsåt bara för få mer än andra, åt upp  en helförpackning för ingen skulle se hur mycket jag åt och därefter kom jag på någon lögn att det var mögligt, luktade konstig mm så jag "slängde" den.

Detta har skapat att jag lätt ljuger för mig själv, och jag tror på det jag själv ljuger om. "Jag har " inte" ätit något dåligt idag" , så kan jag tro mig själv trots jag ätit plusmeny på McD. Jag kunde köpa massa godis och mög innan jag satta mig på bussen till stallet, för det "förbrände" jag ändå sen och ingen fick reda på det - trodde jag.

Allt ledde till att jag vägde som max runt 100 sträcket i 8:an.  Då började väl nog min mamma se allvaret, och la om vår mat hemma, vilket fick ner mig till 94 kg. Sen gick hon och jag på viktväktarna tillsammans i 9:an (år 2008), som gick mig till runt 80 kg. Gamla vanor och ätstörningkickade in igen, så har pendlat mellan 80-86 kg sedan dess.

Mitt tips till dig är, var ärlig mot dig själv. Varför har du blivit som du blivit? Har du ätit något onödigt idag? Behövde du verkligen den där kakan? Behövde du verkligen svänga på middagen? Åt du en förstor måltid? Dricker du en massa onödig mjölk, jucie eller saft?

• Byta ut små saker. Jag ska ge dig flera exempel: Håll dig till en portion mat vid en måltid. Denna portionen ska vara lagom och ganska liten. Inte så jag pratar 10 riskorn på tallriken, utan lagom mot lite mindre hållet.

• Drick vatten till middagen och lunch, mjölk på morgonen, unvik jucie.

• Ha alltid grönsaker till middagen + lunch.

• Bättre att äta lite mindre, och senare om du blir lite hungrig om några timmar att ta en frukt.

• Det okej att äta godis en gång i veckan, i lagom mängd. Allt är okej i lagommängd. Man kan äta en kaka ibland, men man behöver inte göra det varje dag!

• Minska på kolhydrater (pasta, ris mm), kroppen behöver inte massor av det, utan 1/4 - 1/5 del av tallriken räcker.

• Ät på fasta tider, och låt bli att småäta.

• Ha långa mål, tex, att om tre veckor ska du gått ner minst 1 kg (som exempel).

• Unvik allt sött. Tex. Chokladpulver i mjölk, vindruvor, kaka mm.

• Om du ska äta en glass i sommarvärmen, ta en enkel isglass istället för den stor strut.

• Ät inte tomma kalorier. (Mat med massa kalorier med utan näring). Tex. 100g Choklad kan jag lätt sätta i mig på kort stund. Men den mängden choklad är mer än en hel middag!!

• Gör det för din skull! Var ärlig mot dig själv, det är dig själv du straffar i längden.

När jag var i din ålder, så hade jag samma syn på motion. Motion var tråkigt. (förutom hästen min då. Dock var min ridning inte mycket att kalla för ridning på den tiden, utan mer, åka på hästen.) Hitta något som passa dig. Börja inte med att springa en lång jättejobbig runda. Motivationen sjunker i botten, och allt blir väldigt tråkigt. Börja med en promenera minst 30min om dagen, fråga en vän om hon/han kan tänka sig röra sig med dig lite? Annars fixa en mp3 spelare, fixa din favoritmusik och gå. När du känner att du har orken, gå lite fortare mm. Att börja gå är ett jättebra sätt att få lite kondis. Passa på att cykla till kompisarna i sommar, istället för att tigga skjuts. Bada en massa nu när det är varmt!

När du väl börjar få lusten (den kommer när man går ner lite, jag lovar!), hitta en sport du gillar lite. Kanske ridlektioner? Badmiton? Eller helt enkelt fortsätt dina promenader som kan leda till powerwaks ev. lite joggning längre fram! Allt går om man kämpar och inte ger upp!

Låt det ta tid, du kommer aldrig vakna en morgon och *puff* du är smal. Jag har alltid drömt detta, och kommer nog alltid göra, "tänk om jag bara vara smal när jag vaknar i morgon". Tycker du är jätteduktig som tar tag i det! Ställ inte för höga kvar på dig dock, och njut av din barndom, gör roliga saker med vänner, allt cirkulerar inte runt din vikt och utseende 24/7. Lycka till! Bara att höra av dig om det något du undrar, jag har varit i exakt samma situation. :)

#5 Ja som jag skrev så tänker jag inte banta, men jag vet att jag ofta äter även när jag är mätt för att det är gott.

Det blir som en dålig vana - jag är kräsen (kanske svårt att tro men det är mycket jag inte äter) och äter ibland inte något till frukost (jag hatar bröd, jag hatar fil, yoghurt, stekta ägg och bacon så vad mer kan man äta till frukost…?), om det blir äcklig lunch så äter jag inte heller. Blir det då god mat till middag proppar jag i mig ibland dubbelt så mycket som min mamma gör, även fast jag är mätt för länge sen, bara för att jag vet att det är så äcklig frukost och lunch så att jag kommer vara jättehungrig.

Dålig vana helt enkelt och mycket av detta leder till att mitt sötsug blir enormt- jag bara MÅÅÅSTE köpa godis, det blir som en drog liksom. Finns inte godis tillgängligt kan jag ta några matskedar honung, socker eller suga på sockerbitar.

Jag kan verkligen inte stå emot, även fast jag vet hur taskig jag är mot mig själv. Men det går inte.

Sommaren är extra svår, först och främst ska man se bra ut i bikini vilket jag inte gör, sen ska man äta glass (ska och ska men jag måste!) och sommarlovet är den tid där jag sitter mest framför datorn eftersom jag inte har nåt att göra.

Jag märker hur jag bara går upp och upp i vikt, faktum är att jag är 12 år, är 162 centimeter lång och min mamma är 45, är 170 centimeter lång och väger 65.

Jag väger mer än min mamma.

#7: Du kan ju äta precis vad du vill till frukost egentligen. Fil och mackor är väl egentligen en vana känns det som. Det är lättätet och går snabbt att göra i ordning.

Ska jag iväg någonstans, typ till stallet, så brukar jag äta gröt till frukost. Fiberhavregryn eller korngryn med äppelmos och rivna morötter till. Finns massa olika gryn att göra gröt på att variera sig med.

Annars kan du ju äta vanlig mat om du får i dig det på morgonen, göra ordning på kvällen och äta på morgonen. Men i måttlig mängd då. :)

Jag tror faktiskt att mellanmål skulle vara bra för dig, att ta med frukt eller nåt sånt till skolan. Ifall det är äcklig lunch så får du i dig något i alla fall. Jätteviktigt om du ska orka hålla fokus uppe under lektionerna.

Har du pratat med dina föräldrar om att du vill gå ned i vikt? Om du kan få hjälp av dom tänkte jag.
Att de köper hem nyttiga saker du kan äta istället för godis, småäta är väl aldrig bra, men bättre att småäta sockerärtor/granatäpple/hårdbröd än godis i alla fall.
Du kanske kan vara med och påverka vilken mat ni äter? Berätta för dina föräldrar att du inte gillar det ni äter till frukost och gärna vill prova att byta ut den mot annat.

Hur mår du i övrigt? Psykiskt tänkte jag. Äter du godis för att kompensera för att du kanske inte mår så bra och mår bättre efter sockerkicken man får?
Småäter du (glass, godis) för att du har tråkigt?

Försök reda ut lite varför du äter massa godis och glass, om det finns någon anledning förutom att det är gott, så är det ju alltid bra att lösa grundproblemet. Annars kommer man bara bota symptomen, att man hittar andra dåliga vanor för att man har tråkigt/inte mår så bra.

Bryta vanor är mindre lätt, men det går!

Jag är i samma situation, jag är snart 14 år och är överviktig. Jag har haft en svår uppväxt med föräldrar som har skilt sig osv osv. Jag har övervikt i min släkt, nästan alla är överviktiga så det ligger i generna. Men det betyder inte att jag behöver vara det, och jag vill verkligen inte vara fet. Jag har spelat fotboll när jag var yngre, jag har ridit på ridskola. Men det var inget roligt. Jag hatar att jogga och allt med sånt att göra.

Jag har haft hundintresse hela mitt liv, 2008 så skaffade jag min egna hund. Det har hjälpt mig att gå en promenad, köra lite agility. Röra på sig. Men det är tyvärr inte hjälpt med vikten bara med utseendet och det räcker för mig. Jag bryr mig inte så mycket om vikten utan bara hur jag ser ut.

Men nu ska jag göra något åt det, jag ska klara det! Man måste bara hitta saker man gillar och göra, så ser du resultatet inom räckhåll. Gå ut och rör på dig istället för att sitta framför datorn eller TV:n

Jag har nästan haft samma problem som du.

Jag simmade från jag var 4-5 år gammal och till jag var 14. Jag tyckte det var jätteroligt tills jag kom upp i den nästhögsta gruppen. Alla klagade på att jag stannade för att det kändes som om jag skulle kvävas för jag hade tagit i så hårt.

Jag åt allt som var framför näsan, men jag simmade 4ggr i veckan och tävlade på helger så det syntes inte så mkt. Jag vägde 40kg när jag simmade.

När jag slutade så fortsatte jag att äta allt onyttigt och det slutade med att jag gick upp 30kg på 3 år.

Dessa kilon kämpar jag med nu och har gått upp ännu mer. Men nu har allt fett på benen omvandlats till muskler pga ridningen. Innerlåren har jag fortfarande fett på och det försöker jag träna bort.

Magen är som en liten bilring när jag sitter ner.

Men jag gör det som är roligt och den sporten jag vill ängna mig åt- ridning. Jag har fått bättre kondis, mina ben är inte som fettklumpar, magen och ryggen har fått bättre muskler för man får inte sitta som en säck potatis på hästen. När man använder skänkeln som ska ligga mot hästen så känner jag att min höft spänns, den håller mig rak i rygg och mage och då tränar man det också. Man tränar varända muskel man inte visste att man hade.

Nu efter 5 år så känner jag inte av träningsvärken lika mycket som när jag började rida. Då kändes det som om jag hade tappat hästen när jag gick, för man gick med benen utåt:P

Du måste hitta en sport som du brinner för. Det gör att du bara vill träna mer och mer.

Man ska inte lyssna på kissie. "Låren får inte gå ihop, det är TVÅ ben. Magen får inte ha valkar när man sitter ner, då är man tjock. Jag förstår inte mig på tjocka människor som klagar över sin kropp när de inte orkar gå till gymmet"

ingen människa får inte någon valk när de sitter ner. Då är man anorektisk. Hon får unga tjejer, även de som är i min ålder och äldre att sluta äta och de får ätstörningar. Man går inte upp så mkt av vanlig mat utan det är allt socker man stoppar i sig som man går upp av mest, sen går man ju upp av färdiglagad mat. Men en köttbit, sallad och lite dressing går man inte upp av. Man kan ju äta sås och pommes ibland, men inte alltid.

Sen är träning a och o till all viktnedgång. Utan träning märker man ingen skillnad.