det låter som du behöver salt, slicka vanligt salt tills du är mätt.

sen väger du inte för mycket om du är lite tränad, träning så finns det massa övningar du kan göra hemma köp en DVD och sätt igång.

promenader lek och skoj är inte heller fel

Ja , så kanske det är, jag fick även ett tips på oliver eller soltorkade tomater som typ snacks istället för chips och vindruvor istället för godis.

Tipsar om saltade och rostade sojabönor, väldigt salt, men väldigt gott och inte speciellt onyttigt (förutom saltet då..). Mycket protein i. :)

Brukar finnas där de har torkade bönor och linser i mataffärerna.

Guud det ser ut som om det är jag som har skrivit det där :o jag är också 13, 156 cm lång och väger ca 58 kg :( Det som gör mig arg är att min brorsa som sitter vid datorn dygnet runt med en massa snacks kan jobba bort kalorierna bara genom att gå hem till en kompis(ca 100 m) medans jag som äter nyttigt, frukter och bär till snacks, ibland lite nötter(inte ofta då det är fett!) jag simmade tre ggr i veckan nu rider jag två ggr i veckan men cyklar alltid de tre km till stallet och ändå väger jag som jag gör! Jag kan inte gå ner det går inte:'(

#4 låter som du har muskler som väger mer än fett  skippa vågen är man vältränad så är den väldigt missvisande

#5 Men jag ser själv att jag är fet:( Stor flaxig ful äcklig mage är vad jag har:( Jag vill va smalare, iaf så min mage inte är så sjukt uppseendeväckande när den är så stor… Jag går runt i lösa T-shirts så går jag runt och drar in magen hela tiden, jag gör det omedvetet nuförtiden..:(

Det är aldrig fel att gå ut och ta en powerwalk eller en liten joggingrunda Gäller att ta det lugnt till en början förstås så att du inte sliter ut dig, låt det ta sin lilla tid att gå ner för du är fortfarande ung

du låter som mig när jag var i din ålder! (är 26 nu)
Sen började jag banta med olika dieter hit och dit och gjorde det värre än det var! Fick inte normal syn på mat förrän jag började med LCHF. Åt så i 3 år till och från, men försökte hålla mig till det, och för första gången kan jag äta 1 portion och vara nöjd. Förr kunde jag sluka en hel potatisgratäng, eller äta mackor tills hela limpan bröd var slut eller hetsäta mcdonalds och få ångest efteråt.
Äta en hel påse djungelvrål (den stora från finlandsbåten) på 2 dagar.
Ja du ser..

Fanns inget stopp i mig.

Mitt tips är att prova LCHF (low carb high fat) för att få bort kolhydrat-suget. (kolla på kolhydrater.ifokus.se )
Sen kan du själv hitta en kost som passar dig utan att banta!
Jag äter normal-fett-lite-kolhydrater nu och det passar mig utmärkt. Men var tvungen att drastiskt sluta med kolhydrater länge för att få en normal syn på dem.

Lycka till!

#8: Fast en 13-åring kanske inte bör börja med en diet, tror inte det är speciellt lyckat att lära sig ett helt nytt sätt att äta i den åldern. Speciellt inte hålla på och mixtra med det själv, upplagt för problem känner jag.

Tror snarare det är bättre att få bort fokus ifrån maten, bara se mat som näring och som just mat, inte lägga fokus på den. Lätt hänt att man fokuserar för mycket på maten och lägger in en massa värderingar i den.

Nä, jag tror stenhårt på att komma igång med aktiviteter man tycker är roliga istället. Då fokuserar man på andra saker än mat och socker, kommer bort ifrån dåliga vanor man lägger till sig med när man sitter hemma vid datorn och fårn dessutom motion om det är en fysisk aktivitet.

Övervikt (nu är inte TS överviktig på något sätt alls, normalviktig men med dåliga vanor) bland barn och tonåringar var ju inte alls lika vanligt innan TV'n, TV-spel och datorn slog igenom. Och nog fanns det onyttig mat och godis att äta då med. Men man gjorde saker och såg mat som just mat, inte som något man ägnar sig åt för att man har tråkigt.

Måste vara skriva att det är inte LCHF jag protesterar emot (eftersom diskussioner verkar ha uppkommit i andra trådar..) utan det är dieter i sig, att lägga fokus på maten.
Skulle protestera lika mycket mot viktväktarna, atkins, GI o.s.v.

#9 LCHF är inte en bantingsdiet utan mer ett mer naturligt sätt att äta, och hade någon sagt något om det till mig när jag var 13 så hade jag kunnat få en mer sund syn på mat mycket tidigare och sluppit 10 år av jojobantning och fettskrämdhet.
Det som är bra med LCHF är att man bestämmer själv hur man ska äta, det finns inga "så här ska man äta" utan det är mer riktlinjer. Lowcarbhighfat behöver inte betyda nocarbextremefat utan mer LOWcarbNormalfat men "high" i fettskrämdas ögon.
De flesta äter mkt grönsaker, vissa äter t.o.m rotfrukter o en o annan brödskiva. O de flesta äter "normalfett" med mycket fetter från olivolja, oliver, avokado och inte så mycket grädde osv.
GI-dieten är faktiskt en sorts LCHF, även om inte alla skulle hålla med på den punkten.

#10: Men det är inte det man menar. Oavsett om det är en bantningsdiet eller inte så fokuserar man ändå på maten. Vilket diet det än må vara spelar ingen som helst roll, utan det är fokuset på maten jag tror blir fel.

Om du läser vad jag skriver så skulle du se att det inte handlar om LCHF, utan dieter i allmänhet.

Hade du struntat i dieter så hade du inte jojobantat, hade du fokuserat på att komma igång med aktiviteter istället för att bli sittande hemma framför datorn eller annat så hade du antagligen sluppit både jojo-bantning och fettskrämdhet.
Även LCHF kan man ta till som jojo-bantning. Man börjar två månader, slutar och går upp i vikt, börjar igen och går ned o.s.v. Så jojobantade du med andra dieter, varför skulle du inte ha gjort det med LCHF?

LCHF är ingen mirakelmetod, den underbyggande orsaken till varför man äter fel, varför man är sockerberoende och varför man går upp i vikt försvinner inte. Orsaken finns kvar, man botar symptomen en tid, men eftersom orsaken är kvar så kommer symptomen tillbaka efter en tid.
Då ser jag det som betydligt bättre att bota orsaken bakom allting istället för att titta på hur man ska få bort symptomen.

Hoppas du läser igenom det här inlägget och inte går direkt in i försvarsställning för att du tror jag slår ned på din diet, för det gör jag inte. Dumt att rusta upp för krig som aldrig kommer börja.

Det är också svårt att själv bestämma när man är 13 år! Då handlar och lagar man inte egen mat, utan äter det som föräldrarna lagar.

Jag skulle nog rekommendera mer motion - löpning, powerwalk, cykling osv, så dettsutom är bra för en växande människa. Och alla andra också!

#11 jag rustar inte för krig, inte alls. Och jag känner inte att jag behöver försvara något för jag är inte en av de som blint tror att LCHF är det ända sättet att äta, själv har jag nu fått en sund syn på mat och äter mer GI-likt utan bantning o dyl.

Om man aldrig själv varit sockerberoende så vet man inte vad man pratar om. Det är inte så lätt att bara sluta tänka på mat och göra annat istället så löser det sig av sig själv. Man går konstant runt sugen och ju mer man äter desto mer sugen blir man, spelar ingen roll hur aktiv man än är. 

Jag har aldrig varit överviktig men heller aldrig pinnsmal, och det går inte att säga _"hade du fokuserat på att komma igång med aktiviteter istället för att bli sittande hemma framför datorn".
_För då känner du inte mig.
Jag har alltid varit väldigt aktiv, red 4-5ggr/vecka i 10 år, gick på olika aktiviteter (inte alla samtidigt) som street dans, basket, thaiboxning, samba, aikido m.m. I senare tonår joggade jag flera ggr/veckan och sedan har jag gymmat och alltid hållt på med olika sorters träning.
Kolhydratberoende har jag alltid varit, men LCHF fick mig bort från mitt kolhydrat-frosseri och nu har jag en mer sund syn på kolhydrater än jag någonsin haft.

Rekommenderar ingen till att banta, men tycker att är man redan kolhydrat/sockerberoende så är LCHF ett bra sätt att faktiskt göra det som du säger, att få tankarna ifrån mat, och kanske aldrig behöva hamna i jojo-tänket från första början.

Jag är också missnöjd med min vikt, men jag försöker att träna med lite roligare saker! Det motiverar en verkligen att göra det igen och igen och igen!

Jag brukar åka inlines runt 3-6 km på asfalt, gå promenad i en timma, jogga i något elljusspår och cyklar lite då och då mest emellan kompisar och till stan.

Något du verkligen ska prova är inlines! Lärde mig åka igår och älskar det redan!

Tack för alla svar!

Det känns som att det är mest på kvällen jag äter , på dagen går det bra och så. Jag rör även på mig ganska mycket, men jag tror problemet är kvällarna, min mamma har samma problem och hon brukar äta en gröttallrik och sen är hon mätt men de funkar inte för mig.

puffar

Vill bara säga att när jag var 13 år så var jag också sugen på mat hela tiden. Jag blev rädd för känslan att vara hungrig och hungrig var jag ofta.

Jag ökade i vikt ganska snabbt och mådde dåligt för det. Men när jag blev 19-20 år så var jag inte lika hungrig längre och gick ner i vikt av mig själv. Har idag fyra barn och är 164 lång och väger 56 kg.

För att komma in i pubertet så lägger många på sig en del (=blir hungriga) och det är bra för kroppen att då inte vara pinnsmal då.

Idealen är kanske alldeles för smala för att det ska vara bra.

Egentligen är du verkligen inte överviktig.

Men råden med motion,promenader,cykel istället för buss mm. är aldrig fel föstås.

Kram på dig!