Kasta ut vågen kanske kan vara något? Annars bör du nog kika lite närmare på KBT om du anser att du mår dåligt av detta.

Att ha absurd viktkontroll kan vara en symbol för att det finns något annat i tillvaron man absolut inte har möjlighet att kontrollera.

#1 KBT, vad är det för något?

#2 Hur då menar du?

Jag har tidigare vart överviktig pga. tröstätning.
Jag var överviktig från det att jag var 6-7år till att jag var 10-12.
Sen fick jag en ny epilepsi medecin som hade en biverkning att jag åt mindre = Gick ner i vikt och blev helt plötsligt underviktig x antal kilo.
Det tog mig 3år att återgå till normalvikt och då var jag 15år och vägde 54,5-55kg.
Sen berättade min pappa att vi skulle flytta och jag blev otroligt lessen och började tröst äta = gick upp till 61kg.
Sen när jag insåg vad jag höll på med så slutade jag med småätandet då jag vet sedan tidigare att jag blev överviktig och blev därmed mobbad.
Så jag gick ner i vikt när jag slutade tröstäta.
Gick ner till 58 och sen jobbade jag mig ner till 56kg då jag ville tillbaka till 55kg igen.
Nöjde mig med 56kg och trivs super med den, men blir jätte lessen när jag går upp och ner, men speciellt när jag går upp.
Kan det ha något med mitt "kontrollbehov" att göra?

#3 Jo jag menar att i en kaotisk tillvaro där man blir utsatt för förändringar som man själv inte kan påverka, kan det hända att man istället börjar fixera sig vid vikten, för det kanske är det enda man faktiskt kan kontrollera och själv kan påverka!

Din epilepsi och medicinering samt flytt kan mycket väl ha varit oändligt jobbiga upplevelser för dig.

Jag har själv haft viktproblem i stort sett hela mitt liv pga många påfrestande händelser i min barndom-uppväxt samt även under mitt vuxna liv. Bland annat har jag haft epilepsi precis som du, och jag har återkommande depressioner.

Men det är bra att du har probleminsikt, dvs. att du förstår själv att det inte är så bra att vara fixerad vid vikten. Nog för att det är hälsosammast att ha normalvikt och att hålla den, men det får liksom inte ta över innehållet i livet om man säger så.

Väg dig inte flera gånger om dagen för oftast väger man mera på kvällen än morgonen.

Problemet är ju att man fortfarande växer vid 17 års ålder. Då är det svårt och inte bra att försöka hålla sig vid samma vikt som förut. Kroppen måste utvecklas, och vi kvinnor får ju lite mer fett vid höfter och stuss.

För att få en hälsosammare syn på din vikt skulle nog en psykolog eller liknande kunna vara bra. Eller varför inte en dietist?

#4 Jo, det och mycket mer är det som händer, mår inte särskillt bra och det är väldigt jobbigt så det kan nog vara som du säger =/

#5 Väger mig 1gång varannan eller var tredje dag, så är inte vågmässigt beroende bara jag ser att jag faktiskt är på liknande vikt, dvs 56-56,6kg.

#6 Pratar med BUP sedan 7år tillbaka, dock inte om detta utan om problem osv. Är innte på 8året nu efter 1år fritt ifrån BUP.