Det är inte säkert att motivationen kommer, det har den inte gjort för mig. Men nu måste jag gå ner i vikt, har inget annat val.

Du kan ta beslutet här och nu att nu ska du gå ner i vikt, med eller utan motivation, bestämd dig för att det kommer gå bra men att du kommer få kämpa och det kanske inte är så roligt och motivernade jämt.

Kanske låter hårt men det är många överviktiga som sitter och blir ännu mera överviktiga i väntan på motivationen.

Jag vet bara hur jag gjorde för att tappa de ca 10 kg jag gick ner. jag upplevde samma sak och jag hade ingen som trodde på mig eftersom jag sålänge hade sagt att jag skulle gå ner i vikt men det hände inget.

Jag kan ge som tips, att bestäm dig att gå ner i vikt en gång för alla, fundera ut varför du vill gå ner i vikt, vad det finns för postiva fördelar med viktnedgång som du uppskattar och som du vill nå. men också vad det är för nackdelar du upplever med den vikt du har idag.

Det är viktigt med att man är bestämd och har mål, för som #1 säger så måste du kämpa, men bara man har tron och är fokuserad på sitt mål kommer du lyckas:)

Mig hjälpte det mycket att skriva ner tankar och funderingar i en viktdagbok som jag skrev nån gång i veckan eller oftare. det kändes bra för mig att göra så. sedan är det bra att skriva ner dina mål i samma bok, och hur du upplever din nuvarande vikt idag. följ sedan upp med att väga dig varje månad och skriv ner dessa i boken. eller om du tycker det är bättre att mäta armar och ben osv. När det känns extra tufft kan man skriva av sig i boken, eller om man känner att det går bra kan man också skriva ner hur glad man är. Det är viktigt att man tror på sig, och att man också ser de "små" förändringarna man gör till den bättre vikten. var nöjd med dig själv för minsta lilla framsteg för det är ett litet bevis på att du åstadkommit något och många små steg blir tillslut ett stort steg:)

allt finns skrivet i boken och det blir lätt att följa upp hur det går, och då är det lättare att märka av förändringarna. Däremot kanske man någon gång tar ett felsteg. kanske vräker i sig chips eller vad det nu kan vara. men alla gör snedsteg ibland och jag skulle mer säga att det är de små snedstegen man gör som gör att man tillslut lyckas. man upptäcker alltså vad som fungerar och inte fungerar. så om man någon gång skulle göra något som inte var planerat är det bara att ta nya tag igen.

För mig blev självförtroendet mycket bättre av min viktnedgång, jag kunde ta för mig mer och folk märkte skillnad på att jag var mer glad.

Jag hoppas det kan vara till hjälp.

Jag vet inte vad du har för synsätt på kost och träning, men fråga gärna om du är intresserad. jag tycker kosten är relativt viktig i en viktnedgång och träning likaså, men det behöver inte innebära att man ska träna hela tiden heller, utan att man iaf rör på sig.

Nu lät det kanske lite rörigt det jag skrev.

Hur lång är du måste jag fråga?

Jag är 63. Så jag borde gå ner ca 10 kg tror jag??

163cm hoppar jag du menar ;)
Men 10kg är inte ett måste.

Kollar man BMI så ligger du precis på gränsen till övervikt, vilket enligt mig inte är övervikt. 10kg behövs definitivt inte, isf 3-4kg, sen räknas man som "normalviktig" enligt BMI tabellen.

Men jag gillar inte alls den tabellen. En fullt "normal" människa kan ses om överviktig i den tabellen.

Men är det 10kg du vill ner, så kör på det.
Du måste då lära dig tycka om dig själv och tro på dig själv för att du ska klara det.

Skrev lite råd i en annan tråd här inne, ska se om jag hittar den.

Här berättar jag lite hur jag har gjort och vad jag tycker är viktigt i inlägg 2.