Hej och välkommen! :)

Nu har jag inga direkta kilon kvar längre, utan andra mål i min träning.
Men när jag var vid samma punkt som du under min viktminskning så gjorde jag det du gör just nu, tillät mig stanna upp lite.  
Jag tycker det låter som att din viktminskning gått lite väl snabbt om du gått ned 10 kilo i månaden. Så jag tror just detta är bra för dig. Låt kroppen och sinnet anpassa sig lite. 

jag valde att bromsa lite av flera anledningar. Dels för att ladda upp motivation och ork, och dels för att känna efter vad jag verkligen hade för slutgiltigt mål. Men inte minst för att se att jag faktiskt inte bara klarade av att tappa kilon, utan också kunna hålla en vikt. Känn efter och testa dig fram vilket levnadssät, kost osv som fungerar för just dig.
och börja utifrån det exprimentara med ökad träning.

Vad gäller tränigsmotivation har jag mååånga förslag då det är ett ämne nära mitt hjärta ;)
Men det finns så många olika lösningar på det beroende på din historia. Hur har du gått ned dina 30 kg?
Har du tidigare erfarenhet av träning?
Vad vill du uppnå med din träning?
Vad har du för kostvanor idag?

Osv osv =)

Jag har ca 5-7 kilo kvar till mitt mål och upplever precis som du att det är svårare att motivera sig nu när man kommit så långt (38 kg för min del). Men det som motiverar mig är faktiskt att tänka "Har jag kommit såhär långt så är f*n ta mig inte de där sista kilona så svåra heller. Har jag klarat 38 kg så klarar jag ett par kilo till."

Sen tycker jag ju att träningen är rolig så det är faktiskt inte så svårt att motivera mig att gå dit, inte för viktnedgång eller muskelbyggnad utan helt enkelt för skojs skull.

Sen tror jag det kommer till en punkt då man måste släppa det där tänket att "bara nåt kilo till" och faktiskt istället stanna upp och låta kroppen anpassa sig. Om du gått ner så mycket så snabbt kan jag tänka mig att du har rätt mycket lös hud. Det har jag. Det tar upp till ett år innan huden återanpassat sig, så där tror jag du kan hitta lite av problemet med det du skrev om "häng över jeanskanten". Så låt det ta tid.

Jag har ingen direkt motivation med vikten, även om några kilon gärna kunde försvinna.

Min motivation är istället att må bra, äta sunt och hålla kroppen frisk, och jag hoppas att det med tiden tar lite extra kilon. :)

Jag kör lite halvt LCHF - utesluter all säd och mjölk (gluten och mjölk känslig så ;) men äter mig mätt på fett, ägg, grönsaker(frukt, nötter) och kött. Använder rotfrukter på samma sätt som man kan ha potatis eller ris, äter en hel del majonäs och oljor.

Jag använder crosstrainern ca 30 min varje dag, i min egen takt. Plus normal aktivitet (mockning i stallet, handla etc)

Det går inte snabbt, men faktiskt har jag nog gått ner till 74 nu efter att ha stått länge på 75. Jag vill helst ner till 63, men det lär nog inte hända. När jag var nere på 63 hade jag inte ätit fast föda i pricip alls på en hel sommar, inte rört mig något alls, revbenen stack ut. Nu är jag aktiv och har därför mycket mer muskelmassa. Och den får ju gärna vara kvar.

Men framförallt mår jag bättre.

#1 Jag har stått i princip still sedan i Augusti just för att få en chans att landa i allting. Det är inga problem alls, det pendlar mellan 2 kg och det tycker jag är helt okej. Men nu vill jag verkligen ha bort de där fem som jag tycker är överskott och samtidigt känner jag mig lite för bekväm.

Min viktnedgång var faktiskt inte beräknad. Jag har fel på ämnesomsättningen, äter inget, är sällan hungrig och går upp i vikt. Jag ökade kaloriintaget, med tvång, från 400-500 kcal/dag till det dubbla ungefär. Samtidigt rörde jag mig som vanligt, lite zumba, lite promenader, lite styrketräning. Inget jobbigt alls. Och det är så jag föredrar träningen, ett måste är att det är roligt. Kosten kämpar jag med dagligen, ramlar ur då och då och hamnar på alldeles för lite/dag men det där tycker jag att jag har hyggligt under kontroll. Det är nu träningen som saknas.

#2 Härligt. Det är ju så, har man gått ner så mycket så kan man väl lika gärna ta resten :)

Jag tycker också att träningen är rolig. Egentligen. Nu under hösten har jag haft sådan otur med att bli sjuk precis när man har kommit igång igen och därför känns det riktigt, riktigt motigt att börja om. Jag hittar alldeles fantastiska ursäkter till att slippa trots att jag vet att både knopp och kropp mår bättre. Jag tänkte sno lite av er motivation, det brukar ju fungera när man hör/ser/läser om hur andra håller igång.

Lösskinn slipper jag tack och lov. Hänget beror nog på att byxorna är lite trånga i midjan däremot ;)

#3 Skönt att du har hittat ett sätt som fungerar för dig. Kostmässigt så är jag också ganska nöjd, jag äter inget onyttigt direkt - mitt problem är snarare tvärtom att jag alltid får tänka på att äta. Själv undviker jag de stora kolhydraterna, enbart för att jag blir för mätt och då är matintaget dagen efter förstört, och onödigt fett. Det mår jag bra av.

Hur tar du dig upp på crosstrainern de där dagarna du inte alls är sugen på den? Det är där jag har problem. Jag vill egentligen röra mig, jag mår bra av det, men latmasken sätter in och jag gör ingenting istället.

#6 Jag kan också ha dagar då jag helt enkelt inte äter, inte blir hungrig. Jag tvingar mig att äta något till frukost - det brukar hålla hungern normal resten av dagen. Annars är det som att den inte vaknar :) Och så har jag börjat minska på kaffet, märker att jag lätt tar en kopp kaffe istället för att göra nåt att äta. Kaffe lindrar hungerskänslor så in i..

Crosstrainern står i TV rummet, vänd mot TVn. Det är svårt att hitta ursäkter till att inte ställa mig på den.. men är jag lat så går jag lugnt och försiktigt. Eftersom jag har längd-mål och inte tid så tar det iofs dubbelt så lång tid att gå mina 6km, å andra sidan blir det en jämn, skön takt. Funkar för mig :)

Jag har också 5 envisa kilon kvar!! Kaaaaaan bara inte motivera mig till att röra på fläsket! Är alltid helt slut efter jobbet, och är "ständigt" sjuk. Skulle säkert få mer ork och hålla mig friskare om jag rörde på mig mer, men det gäller ju att ta sig över den där tröskeln först och ge sig ut efter ett 11-timmars-skift med halsont och feber…

#7 Det är nog lätt att göra så. Såg något program där en kille bara drack kaffe i princip. Själv har jag turen att inte tycka om vare sig det eller te :)

Duktig du är. Det är där jag brister, jag skyller på allt annat. Dåligt väder, huvudvärk, känner jag mig inte lite febrig? Ursäkter finns det gott om och det stör mig.

#8 Det är inte kul när man är sjuk och efter jobbet är man trött. Men faktum är ju att man blir piggare om man bara tar sig i kragen och får sig lite frisk luft. Vi får ta tag i det där båda två. 5 kg är ju egentligen "ingenting" och ganska snabbt avklarat.

#9 Jag är jättebra på att skylla på vädret, eller att jag vill se klart det TV-programmet, eller…., men det är svårt när man inte behöver gå ut ;)