Välkommen! :)

Tycker också att kost är väldigt intressant, fast inte nödvändigtvis för viktens skull.

Jag har nyligen märkt att jag blir deprimerad (självmordsbenägen och ångestfylld) m.m. av vete, gluten och mjölk! Det var minst sagt oväntat, egentligen. Men nu efter 15 år har jag blivit fri från min depression,  fått bättre koncentration och mentalbalans.. det är helt fantastiskt! (dessutom tappat 3 kilo så det är ju helt ok ;) ) Helt tappat sötsuget också.

Då undrar man ju -  vad mer kan kosten göra?

Tack!

Vad läskigt att du känner så av vete, gluten och mjölk!! Har själv varit sockerberoende och det var ett rent helvete med humörsvängningar och koncentrationssvårigheter. Jag blev trött och seg utan förvarning och kunde inte gå till affären utan att handla något sött… Att bli av med det var nog bland det bästa som hänt mig.

Jag tror också att kosten kan fixa eller förstöra mer än vi tror!

Jo, det är riktigt läskigt. Fast inte helt ologist så här i efterhand - mjölk, vete och gluten är relativt nya livsmedel i vår historia. Kroppen är inte utvecklad för att äta det, åtminstonde inte i så stora mängder. Tex mjölk - dels har vi ju inte alltid haft kossor, och dels har mjölk aldrig varit en stor del av kosten ens när vi hade dem, förräns de senaste 100 åren. Man har mest använt den till ost eller möjligen fil, i de fall man mjölkat korna. Och hur länge har vi egentligen mjölkat dem och inte bara ätit köttet? Tror inte vi gjort det regelbundet i så många årtusenden, många delar av världen gör vi det fortfarande inte. Stärkelserika frön, som vete, råg och korn är ju inte heller något vi haft från början. Antagligen samlade man in en del frön, och en del av de var kanske släkt med vete - men jämför med hur stor del av vår kost som består av det nu. Plus att vi dessutom raffinerar grejjer så att de blir helt oigenkännliga, homogeniserad mjölk ar tex protein strängarna åt fel håll. Hur klarar kroppen av det egentligen?

Så det är väl inte så konstigt att man kan påverkas eller bli känslig. Tror att väldigt många hade mått bättre av att bara skippa de här livsmedlen, även om det så klart inte är alla som har mina problem :)

Jag var sockerberoende ett tag. Insåg det inte då, men att jag gått en mil fram och tillbaka (dvs 2 mil) i snö-oväder när jag hade feberfrossa ENBART för att köpa godis.. det tyder ju på ett problem. ;)

Numera har jag inget sötsug alls. Jag har honung i min ägg-mjölk (till kaffet, ca 1msk honung till 6dl 'mjölk', det gör att den smakar mer som  vanlig mjölk) och i te, men det är det enda sötningmedel jag använder, och i princip det enda jag använder det till.

Ja, gluten och mjölk tror jag är helt onaturligt. Nu äter jag både vete och mejeriprodukter men själva tanken är ju skrämmande egentligen… att dricka bröstmjölk som vuxen, och från en annan art!

Kul med någon mer som tänker som jag.  Nu äter jag iofs inte heller kött men jag tror att det är något som måste begränsas om man ska göra det. Jag tror inte att vårt naturliga tillstånd är att äta kött dagligen utan bara ibland.

Fast ibland känns det nästan som att jag för ett krig mot samhället, för den mat jag undviker är den som serveras… Det jag inte behöver är närmast kassorna och det jag mår dåligt av finns alltid på extrapris!

#4 Jag håller nog inte med dig om köttet, tror att vi är mer rovdjur än växtätare… fast ''rovdjur'' som svälter emellanåt och drygar ut födan.

Pga etiska skäl har jag minskat lite på köttet, skulle lätt kunna leva av bara kött ;) men håller mig till en köttbit till kvällsmaten, oftast. Däremot äter jag väldigt mycket ägg (troligtvis har vi plundrat fågelbon i alla tider, fast kanske inte året runt och så mycket som jag äter). Det är då ägg från normala hönor som går i gammeldags hönsgårdar runt om hos privatpersoner, jag har turen att bo nära ett ställe där man kan köpa det i stor mängd och billigt (35kr för 30 ägg). Det känns som ett bättre alternativ än för mycket kött, rent moraliskt och etiskt, eftersom dessa hönsen har ett drägligt liv. Men jag tror att mer kött och animaliskt fett hade varit hälsosammare.

Sen mår jag inte bra av kolhydrater i större mängd och har svårt att få i mig tillräcklig mängd protein och energi utan att få i mig  kolhydrater eller köttprodukter. Visst kan jag dricka matolja, men det känns ju inte heller som en naturlig diet. Äter en del frön och nötter, och groddar lite, men just frön är väl inte så lätt att få en varierad mängd av. Blir mest solrosfrön eller alfalfa..

Jag har hittat en rätt bra baland i handlandet nu, går till grönsaksdisken och  köper grönt och rotfrukt, köttdisken och köper kött och emellanåt linser eller råris, kokosfett och rapsolja. (tror på att variera mellan mättat och omättat fett) Så jag slipper bli frestad och det ja köper är faktiskt hyfsat billigt. Speciellt med tanke på hur mycket jag sparar på att inte köpa godis, bröd, pålägg, chips, hamburgare, kakor etc etc :P

Vi är ju allätare så visst är det säkert bra att få i sig lite av varje.  Men våra tarmar är längre än rovdjurens tarmar och därför kan en överdriven köttkonsumtion skada oss.

Sen är vi ju alla såklart olika. Jag mår som bäst då jag baserar min kost på frukt och bär. Skulle nog vara frukterian om det inte vore så förbaskat dyrt! Menar du kolhydrater som typ pasta, ris och sånt eller inkluderas även grönsaker och frukt i det som får dig att må dåligt?

Jag saknar dock kött något förbannat ibland! Nu äter jag förvisso fisk ibland, men en baconmacka med vitt bröd och ost… ååååh, det är åratal sedan jag åt det men det vattnas fortfarande i munnen när jag tänker på det! Det är lite roligt, för jag brukade inte äta så mycket bacon när jag faktiskt åt kött utan jag var mer intresserad av riktiga köttbitar och kyckling.

Den största skillnaden jag märkte när jag slutade med kött var dels att min matsmältning blev mycket bättre, jag blev piggare och dels att mitt midjemått minskade något otroligt (trots att jag inte minskade i vikt!! förstår ingenting). Jag väger 79kg men har bara 75cm i midjemått. Tidigare brukade mitt midjemått ligga på vikten+10cm. Så när jag vägde 90kg var jag en meter i omkrets… *ryser*

Samtidigt är tarmarna mycket kortare än växtätarnas och klarar därför inte tex gräs i större mängder ;)  Jag personligen tror nog på 60-40 där 60 r kött. Men som sagt, det finns ingen som vet, inte ens forskarna är ense. Så man får väl hitta det man funkar på.

Grönsaker och bär innehåller inte jättemycket kolhydrater överlag, jag äter fritt av det och mår bra :) Frukt undviker jag lite pga socker innehållet (vill gå ner i vikt och inte trigga insulinet, sen innehåller grönsaker samma eller mer vitaminer). Men anser inte per definiton att frukt är fel. Det är snabba kolhydrater men de kommer tillsammans med sina naturliga hjälpämnen (och ärligt talat vet mänskligheten för lite om hur saker påverkar varandra) samt att det är väldigt logiskt att människan har ätit olika former av frukt alltid. Frågan är hur mycket vi påverkat frukten som säljs i affären, genom förädling och besprutning. Hade jag haft fruktsug hade jag nog ätit frukt, men eftesom jag inte tror att det tillför något jag inte får i mig annars, och inte är sugen på det, så får det vara.

Nötter äter jag trots att de har relativt hög kolhydratmängd.

Honung är också en kolhydratkälla jag inte skyr, det har alltid ansetts läkande och nyttigt, och innehåller mängder av enzymer bl.a. som hjälper oss. Men den ska vara rå, okokt.

Linser, bovete och råris är jag sparsam med - men hade jag inte ätit animaliskt så hade ju det fått vara proteinkällorna, tillsammans med solrosfrön och kidneybönor. Helst ska man ju variera proteinkällan om man äter vegetariskt. Eftersom jag inte vill äta så mycket kolhydrater så hade det ju inte funkat.

Som svar på frågan så är det mest kolhydrater i sädesslag och stärkelserika livsmedel jag undviker (potatis, majs, ris och spannmål), men jag kan äta det ibland om jag käner för det.

Vete, gluten och mjölk kan jag däremot inte äta alls.

Jag har varit vegetarian och vegan men mådde inte så bra då :)

Du får smaka bacon - antagligen tycker du inte alls om det nu mer när du väl smakat ;) Det är ju minnet av bacon du saknar.