För ett antal månader sedan startade jag en blogg som jag döpte till "för hundrade gången". Tanken var att jag skulle dokumentera mina matvanor och träning samt skriva av mig när det inte kändes så bra. Bloggen funkade inte, viktminskningen funkade inte.

Och här är jag igen och ska börja på på ruta ett. Så tänkte jag att, då startar jag en blogg och tänkte ta upp min gamla igen. När jag loggade in och såg namnet på det fick jag en otrolig klarhet. För hundrade gången? Det var som att jag förväntade mig att det inte skulle gå och att jag skulle få göra det om igen, gånger om.

Det här är inte för fundrade gången, det här är för sista gången. Som ni kanske förstått har jag en lång historia av viktpendling. Viktpendling är inte någonstans bra för min kropp. Men att vara överviktig är inte heller det. Så nu får det vara nog, jag måste gå all in den här gången.

Så, jag lägger om fokus. Tidigare har jag värderat hela mitt liv i min vikt och antagit att andra gör det också. Är jag smal så tycker jag och andra om mig. När jag är tjock gör varken jag eller andra det. Hur dum får man bli? Tycker jag inte om mig när jag är tjock gör jag inte det som smal heller. Och andra ska ge fan i att bry sig om jag är tjock eller inte. Jag är grym oavsett, men jag är värd att ha ett hälsosamt och starkt liv. Jag är skyldig mig själv det.

Men.. kom ihåg. Du har inte misslyckats förrän du gett upp!