Måste bara.
Jag måste bara skryta över mig själv.
I flera år har jag haft en vaddering på kroppen som gjort att jag inte orkat någonting. Idag är jag väldigt stolt över mig själv. Min vaddering är borta och mina nyckelben, knäskålar, höftben och axlar syns. Jag har fått delar av mig själv som jag inte trodde jag hade. Det känns så skönt, jag är gladare, piggare och orkar mer. Jag behöver inte längre släpa runt på 16 påsar socker på mina promenader.
Jag har tametusan gått ner 33 kilo!! Jag är stolt och nöjd och glad.
Bra jobbat.
Härligt! Grattis! 
Men visst måste du hålla med om att det är nästan lite obekämt ibland när vadderingen som man är van vid inte "skyddar" längre. Har själv gjort mig av med 43 kg, och märker hur hårda saker faktiskt är, ex när man stöter i saker med axlarna eller knäna 
Det gör djävulskt ont iallafall, men ändå är det så härligt.
Men tanken har slagit mig "är det verkligen normalt att känna så här?" Men jag tror att alla andra utan vaddering känner likadant.
Men sen vadderingen försvann så har jag fått en ny kropp, ny frisyr, nya glasögon. Tråkiga är att folk inte känner igen mig längre. Kan hälsa på någon på stan som jag inte träffat på länge och som sedan ringer upp mig och frågar om det verkligen var jag.
Men det som är bäst av allt är att en helt ny värld har öppnat sig för mig, inge tält avdelning på kappahl och ingen tältavdelning lindex. Jag kan gå in i vilket butik som helst och köpa byxor.
#3. Precis så upplever jag det också!
Åå grattis!!:D
vad bra jobbat! jag har många kilon kvar och blir superinspererad när jag läser det här! :-)
Starta ny diskussion