Här är när jag tar studenten i samma klänning men 10 kg tyngre

Heja dig!!!

Lycka till! :)

 Heja dig! Välkommen i gänget!

Tackar, jag kan återkomma om en vecka och säga hur det går

Hej kul med nya människor i jänget o lika kul med dom gamlaHoppas det gå bra för dig.Lycka till!

Haha kan ju säga såhär: Det är tisdag, har inte tränat någonting än och ikväll bakade jag kladdkaka och åt, tillsammans med det drack jag ett glad Trocadero. Så än så länge går det väldigt dåligt. Blir så arg på mig själv, jag menar hur svårt ska det vara egentligen att träna och sluta äta onyttigt på vardagarna. Jag känner mig som en svag människa. 

Samtidigt ursäktar jag mig själv med att säga att missbruk och beroenden går i min familj xD
Men det hjälper mig varken att träna, sluta äta onyttigt eller bli sundare.

Jag känner igen mig ;) För mig handlade om den mentala inställningen, tills det att jag verkligen bestämde mig att nu ska de bli ändring så var jag lite "ja men jag gör de sen" eller att man inte orkade engagera sig i träningen helt 100. Men sen vände de, man fick endorfin rushen vid träning och man längtade till nästa gång.

Och om de är t ex träningen så kan du försöka hitta roliga träningsformer. Svårt att motivera sig till nånting man tycker är skittråkigt.

Nu när man vill så har jag skadat knät så kan jag inte träna ordentligt pga de istället *sur*

#8 Det jag tycker är kul är väl: fotboll, badminton, simma, dansa pardans, och springa på band. Det sistnämnda är väl för att det är relativt enkelt. Jag blir lättare motiverad att springa på band än ute, för då ser jag hur fort jag springer, och hur länge och hur långt. Då kan jag medvetet ge mig utmaningar eller "regler" för mitt springande. Som att jag springer i 1 minut och går i 1 minut etc. Resten är rätt svårt att göra, det krävs mycket arbete kring det, man måste ta sig till badhuset/stranden, måste få med någon att spela badminton och då måste man åka buss, gå danskurs etc. 

Usch det känns som att jag aldrig kommer kunna gå ner i vikt, vilket jag antagligen aldrig kommer göra om jag aldrig börjar med något. Men har funderat på att köpa ett springband, det finns ju billigt. Zumba är relativt kul också, men jag ger upp rätt lätt, jag är en "quiter" eller hur det stavas. Så fort det börjar bli jobbigt eller varmt så ger jag upp. Om jag inte är i en grupp och dansar zumba förstås, men jag ger ju aldrig 100% när jag tränar.

Tycker du om att springa finns det en del roliga appar till mobilen. Zombierun är helt galet kul, ser kanske inga framsteg men man längtar tills nästa gång.

C25K är en app där man lär sig löpträna… Man börjar så sakteliga med ett par minuters löpning varvat med gång och efter hand ökas tiden för löpningen på. Man hör i lurarna vad det är dags för så att säga. Med den ser man framstegen ganska tydligt.

Du kan försöka hitta en kompis så ni kan pusha varandra. 

Jag springer bara på löpband, mina lungor klarar inte riktigt av att springa ute. Men jag har samma sak som du, man kan lättare se vad man har klarat av.

Du ska alltid vara positiv och envis Så du får försöka bli av med att tänka att du aldrig kommer gå ner i vikt utan försöka vara positiv och hitta lösningar som funkar för dig och de blir mental träning för dig också att ändra på dina tankemönster att inte ge upp. För jag var också en sån som gav upp för de var enklare att bara lägga av men man måste bita ihop och när man klarar det, för det kan man göra, då är man väldigt stolt över sig själv och det är viktigt att man berömmer sig själv också när man känner att man gjort nåt bra. Och när det inte gått så bra så lägger man det åt sidan och försöker igen.

#10 Ska testa att ladda ner någon app och se om det är något för mig, tack för tipset!

#11 Jo jag vet, jag antar att det egentligen är 50% av problemet för folk som vill gå ner i vikt, det sitter i huvudet. Eller det är säkert med än 50%. Man måste vinna över självkänslan, sina negativa tankar etc. Det är bara svårt att komma dit. Min sambo gick också upp massor, mer än mig tror jag. Men han har ju nästan gått ner allt igen. Han har ju spelar fotboll hela livet, så han har ju en grund, både mentalt och fysiskt. Men på senare tid har jag tänkt på att inte stressa, för såfort jag tänker "nu måste jag gå ner 5 kg på 2 månader" så går jag inte ner något alls. Det är nog viktigt att man klarar sina mål, och det måste ju inte vara så bråttom så länge man inte har 200 kg för mycket. Om jag går ner mina 10 kg på 2 år, så är det okej. Mitt mål till sommaren är kanske att jag ska gå ner… till 60-61kg så det är ju 3-4 kg. Vilket inte borde vara så svårt. Om man nu börjar någon gång xD

Men din sambo kan inte hjälpa dig då?

Finns det nånting du känner skulle hjälpa dig i att gå ner?

Så var de för mig iaf, jag började träna och tänkte inte på att jag måste gå ner utan min inställning var mer bara att jag ska börja träna, ska bli hälsosammare och sen ville jag även gå ner men de var på nåt vis inte en prioritet utan jag visste att de kommer med på köpet så att säga.

Så under det året jag tränade så vägde jag mig inte en enda gång, jag tränade en gång i veckan, åt mindre portioner och fick vardagsmotion (gick i skolan så de var promenader till och från, trappor, osv osv)

När jag sen faktiskt ställde mig på vågen upptäckte jag att 10 kg hade försvunnit utan att man riktigt tänkt på de ^^

#13 Oj se där, jag kanske ska försöka fokusera på att bara bli sundare och inte tänka på vikten. För jag tror att bara tanken på att jag måste bli smalare blir en liten käpp i hjulet för mig, fast jag gissar bara. Jag tänker eftersom man sätter krav på sig själv, blir besviken, tröstäter, tränar som bara den för att gå ner, för att sedan bli så trött på att träna så att man slappar istället :P

Ja om jag kör på att träna på något sätt 2-3 gånger i veckan och verkligen försöka äta på helger och inte annars. Men en riktig bov är nog Oboyen, jag dricker 1-2 glad oboy om dagen. Och om jag inte har oboy hemma så kan jag verkligen inte äta frukost, jag har druckit oboy sedan jag var typ 3-4 år så det är VERKLIGEN ett beroende. 
Då måste jag typ dricka äppeljuice istället, men det är ju inte så mycket bättre det.

Jag har använt shape up en app för att räkna kalorier och det har hjälpt mig enormt mycket. Har koll på allt som slinker ner och det känns ganska skönt. Känner också att jag väljer rätt mat idag då jag vet vad som är riktiga kaloribomber .

#15 Den har jag också använt, köpte guld, har kvar guldversionen än, men jag tröttnar fort på att orka lägga in måltid efter måltid. Jag vet en tjej som lyckades gå ner riktigt mycket med hjälp av den, men den passar inte mig tyvärr :(

Ja de handlar som sagt om den mentala inställning. Jag har kompisar som är likadana att när dom tänker jag måste bli smal så funkar de aldrig för dom. Men samtidigt så handlar de också om att inte hamna i gamla spår för att man har en motgång, utan att man fokuserar på att hålla vid det man tänkt sig. Det du gör är skapar nya vanor och de är lätt att falla tillbaka och man kommer bli frustrerad och göra fel men de är en del av processen.

Jag tycker rutin är nånting som funkar bäst för mig. T ex för mig så går jag till gymmet varje lördag runt 5 tiden. Spelar ingen roll hur mycket jag har att göra den dagen, så tar jag 1-2 timmar att gå iväg dit, träna och sen hem och ta en skön dusch. Kan man rensa skallen också om det skulle behövas.

Försök att minska ner på oboyen så du inte dricker lika mycket. Alternativt testa att ha i lite mindre pulver.

Du kanske kan göra chokladryck med hjälp av kakao istället?

Har du provat med små och många mål på vägen? Att tänka jag ska bli smal kan lätt bli jättestort helst om man har mycket att gå ner.

Sätt upp många små mål så att du når dem. Det är mycket lättare mentalt att skippa ett glas oboy och träna ett par gånger om målet är att tappa 0.5 kilo på två veckor. Peace of cake liksom.

Jag hade många många små mål i början och har fått tänka om på vägen då jag ett tag kände att jag kunde ge upp då jag "bara" tappar max 0.3 kilo på en vecka. Men idag är mitt mål för veckan att jag i alla fall inte ska gå upp i vikt. Är nöjd med +-0 för att sedan tappa 0.2, 0.3 igen veckan efter.

Det har ändå tagit mig 5 år att gå upp alla jä*la kilo så då får det väl ta ett tag att tappa bort dem också.

Bra tänkt förni. Jo jag får ta en dag i taget, och jag tror även som Paimon att jag behöver en fast rutin. Typ som att jag har tvätttid varje fredag klockan 19.00-23.00 så kanske jag även borde ha typ fasta tider på när jag SKA träna, det kanske räcker med en dag i veckan i början och om jag lyckas skippa oboydrickandet 1 dag i veckan så är ju det alltid något att börja med. Bra att jag blivit medlem här, ni ger mig redan massa nya idéer,tankar och motivation :)

Tack ska ni ha :)

De är jättebra att träna en gång i veckan i början och få den rutinen. Tänker att en risk för dig kan vara att om du kör för hårt i början så tröttnar du/kroppen så då är de bättre att träna en gång i veckan och sen försöka med lite mer vardagsmotion t ex.

De lugnt

#19 Hur har det gått?

#21 hahaha väldigt dåligt :P

jag startade ju utmaningen "Vill du gå Sverigepromenad?" Så jag försöker gå ett visst antal steg varje dag istället. Men jag tog mig nog vatten över huvudet när jag sa att jag skulle gå 13000 steg VARJE dag :P

Men innan drack jag minst 14 glad oboy i veckan, nu dricker jag 2-3 glas oboy i veckan istället. Istället dricker jag osötad juice, det är väl inte optimalt heller men det är mycket bättre än oboy. Sedan dricker jag mestadels vatten till maten istället för 3% mjölk. Så maten har jag blivit bättre på, men jag har ännu inte fått in någon annan träningsrutin

Men det har iaf hänt nånting. Även små steg är viktiga.